Efter grundskolan väljer nästan alla elever att läsa vidare på gymnasiet. Valet av gymnasieprogram är ett viktigt beslut och ett steg in i vuxenvärlden. Den egna utbildningen är en stor framtidsinvestering och gymnasievalet är därför ett av de mest betydelsefulla besluten som eleverna tar redan i unga år.
Hur bör man då välja? Utifrån eget intresse, vad kompisarna väljer eller genom att tänka på en framtida karriär? Alla dessa delar är självklart relevanta. Men för att kunna göra ett genomtänkt gymnasieval bör man också se till skillnaden i kvalitet på olika utbildningar.
Svenskt Näringslivs analys, baserad på information från Statistiska Centralbyrån (SCB), visar på stora skillnader i förutsättningarna på arbetsmarknaden som olika gymnasieskolor och program ger eleverna. På var tionde av regionens program har mer än var fjärde elev varit arbetslös. Samtidigt är 15 procent av alla yrkesprogram i regionen lyckade utbildningar, där minst 90 procent av eleverna fått jobb efter examen, enligt SCB:s data. Analysen gäller elever som fick slutbetyg år 2004.
Trots att ungdomsarbetslösheten är hög har många företag svårt att rekrytera. För arbetsgivare är det såklart viktigt att hitta personer som har fått en bra utbildning och rätt erfarenheter. Framtidens jobbmöjligheter är svårt att veta något om nu, men statistiken ger ändå viss vägledning om vilka skolor och program som har varit de bästa investeringarna för eleverna, vare sig det handlar om att förbereda för vidare studier eller yrkesliv.
Skolornas studie- och yrkesvägledare har en viktig uppgift i att informera och inspirera. Grundskolans uppgift ska inte bara vara att lämna över elever till gymnasiet, utan att förbereda och motivera dem. Ett led i detta är att diskutera gymnasievalet utifrån de faktorer som finns redovisade på gymnasiekvalitet.se.
Den som vill läsa ett studieförberedande program kan ha nytta av att se hur stor andel av tidigare elever som nu läser vidare vid högskola eller universitet. Även här kan det skilja kraftigt mellan olika gymnasieprogram och skolor. Vid en jämförelse av de elever som utexaminerades år 2007 i Östergötlands län så finns det till exempel en skola där mindre än var fjärde elev från samhällsprogrammet läst vidare på högskola eller universitet inom tre år. Detta kan jämföras med eleverna från naturvetenskapsprogrammet vid Berzeliusskolan där hela 88 procent påbörjat högskolestudier under samma period.
Visst är kompisar och trivsel viktigt, och om allt faller på plats så är gymnasiet tre år av lärande, mognad och framtida vänskap. Att välja till gymnasiet kan verka oöverskådligt och svårt. Men den som gör ett genomtänkt val och tar reda på fakta, har bättre förutsättningar att också bli nöjd.
SOPHIA BENGTSSON, biträdande regionchef, Svenskt Näringsliv
JOHAN OLSSON, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
Debattartikel inför i Norrköpings Tidningar 2012-01-30
