Pressmeddelande Publicerad: 2012-01-25

Lärarstudenter saknar kunskap om entreprenörskap

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv undersöks vilken genomslagskraft begreppet entreprenörskap fått på lärarutbildningen.. Sedan 2009 ska entreprenörskap vara en central del av undervisningen i Sverige, men dess effekt hänger på hur lärare uppfattar begreppet och integrerar det i undervisningen. För att entreprenörskap ska bli en naturlig del av utbildningen krävs det att framtidens lärare får insikt om dess betydelse.

I maj 2009 aviserade regeringen sin ambition om att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Reformer har påbörjats inom utbildningsområdet och i de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan lyfts entreprenörskap fram betydligt mer än tidigare.

Rapporten visar att lärarstudenter idag främst förknippar entreprenörskap med att driva företag samtidigt som en stor andel inte har någon uppfattning om dess innebörd. Enbart 4,4 % anser att de rustas upp för att arbeta med entreprenörskap i skolan, samtidigt som inte ens hälften inte känner sig förberedda för uppgiften. Varken entreprenörskap i skolan eller entreprenöriellt lärande är något som lyfts fram i lärarutbildningen och det upplevs finnas ett glapp mellan universitet och verkligheten, en samverkan som behövs för att begreppet entreprenörskap skall få genomslagskraft.

- Universitetet behöver samverka mer med resten av samhället. För att öka lärarstudenters förståelse för företagens betydelse i samhället och vikten av ett entreprenöriellt förhållningssätt i klassrummet måste de ges möjligheten att komma i kontakt med näringslivet, säger Angelica Hafdelin, författare till rapporten.

Resultaten visar samtidigt att lärarstudenter är positiva till entreprenörskap i skolan. Rapporten uppvisar att ”hälften av respondenterna uttryckte att eleverna i skolan stöps i samma form och att det inte är bra för deras utveckling”. Men även om lärarstudenter är positiva leder en lärarutbildning där entreprenörskap inte är en aktiv del till hämmade resultat. I kontakten med skolor genom praktik har lärarstudenter fått uppleva olika inställningar till entreprenörskap och dess betydelse. Skolornas inställning till entreprenörskap upplevs begränsad, enbart 15 % av respondenterna upplever att de skolor de kommit i kontakt med via sin VFU har en positiv inställning och arbetar aktivt med entreprenörskap. Skolorna beskrivs som traditionsbundna, vilket medför att förändringar kommer ta tid. Rapportens resultat visar att lärarstudenterna har en ”samstämmig bild av ett skolsystem som inte är säkert förändringsbenäget” och att ”det ibland kan vara svårt att som ny får gehör för nya idéer och infallsvinklar i undervisningen”. De äldre beskrivs även som reform förstörare, ovilliga att gå ifrån sina färdiga upplägg.

Resultaten lyfter fram tre viktiga förändringspunkter som krävs för att lärarstudenterna ska blir bättre rustade för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Lärare behöver ha en positiv inställning till begreppet och förstå dess innebörd. Entreprenörskap är inte enbart kunskap om företagande, det innefattar även att stimulera och lyfta fram individers kreativitet och nyfikenhet. Samtidigt behöver kvalitén i utbildningen höjas och universitetet integreras med resten av samhället. För att Sveriges utbildningssystem ska matcha omvärldens krav utvecklas behöver universitet, skola, företag, politiker och organisationer förbättra samarbetet. Först då kan den svenska skolan gå i takt med omvärlden

För mer information kontakta

Angelica Hafdelin, Svenskt Näringsliv, 076 – 219 60 10

Sofie Elmström, Svenskt Näringsliv, Regionchef,
013-25 30 03