Klyftan mellan hur svenskarna vill att lönesättningen ska gå till, och hur den fungerar i praktiken, har en rad negativa konsekvenser, skriver Ledarna i sin nya rapport om svensk lönebildning.
Ledarna presenterar idag en rapport som framställer den svenska lönebildningen som utdaterad och i stort behov av modernisering. Man är alltså överens med Svenskt Näringsliv om att verkligt lokala och individanpassade löneförhandlingar ger de bästa förutsättningarna både för företagen och för medarbetarna.
”Fortfarande förhandlas lönerna huvudsakligen fram av människor som medarbetarna själva aldrig har och aldrig kommer att vare sig träffa eller höra talas om”, kan man läsa i rapporten med namnet ”Hög tid för en modern arbetsmarknad”.
Stödet för individuell och lokal lönebildning är särskilt starkt bland unga. Enligt Ledarnas undersökning vill 8 av 10 unga själva förhandla sin lön. Trots ett starkt och växande stöd för att lönen ska sättas i samtal direkt mellan medarbetare och chef, är detta fortfarande relativt ovanlig i Sverige.
Det framkommer också att 3 av 4 chefer tycker att kollektivavtalet på deras arbetsplats ger dem små eller inga möjligheter att belöna duktiga medarbetare. Detta är särskilt problematiskt då många företag kämpar för att klara kompetensförsörjningen och konkurrensen om arbetskraft hårdnar.
Ett viktigt påpekande i rapporten är det faktum att den omoderna lönebildningen faktiskt utgör ett hot mot svenska modellen, där arbetsmarknadens parter gör upp villkoren för arbetsmarknaden. Den traditionella lönebildningen bygger på hög organiseringsgrad, men på senare tid har anslutningen till fackliga organisationer sjunkit kraftigt. Många ser någon fördel med att gå med i fackförbund som förespråkar central lönebildning och vill minska eller hålla tillbaka löneskillnaderna, när de själva vill ha större möjlighet att påverka sin egen lön.
