”Kilometerskatten kostar oss 10 miljoner per år”

Regeringen har tillsatt en utredning som senast den 9 december i år ska lägga fram förslag på en så kallad vägslitageskatt för tunga lastbilar. Skatten innebär att lastbilar med släp kommer att beläggas med en skatt upp till 24 kronor per mil för att få köra på svenska vägar.

Det ursprungliga syftet med vägslitageskatten var att lastbilar i större utsträckning ska stå för sina kostnader och flytta trafiken från vägar till järnväg och båt. Men utredningens avgiftsförslag är långt högre än den slitagekostnad som lastbilarna ger upphov till, och huvudsyftet verkar därför vara inkomster till statskassan, menar Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

– Förslaget är en straffskatt på avstånd och ett dråpslag mot industrin och svenska företag. Det har länge talats om en kilometerskatt, men nu har det kommit ett konkret förslag. Våra värsta farhågor har besannats, säger hon.

Ett enormt slag

Nu riktar många företag kritik mot förslaget och dess konsekvenser. Piteå-baserade Wibax processar och distribuerar kemikalier till basindustrin. Ddet egna logistikföretaget Wibax logistics hanterar egna och externa leveranser. För koncernens del kommer kilometerskatten leda till ökade kostnader på omkring 12 miljoner kronor per år, menar Jonas Wiklund, koncern-vd.

– Grovt räknat kan vi få ökade skatter på tio miljoner kronor att betala varje år. Det är ett enormt slag med vansinniga belopp. Vi betalar så mycket skatter och avgifter redan, och nu kommer det ännu en smäll. Inte bara avgiftsmässigt utan även administrationsmässigt. Det är sådant som urholkar Sveriges konkurrenskraft, säger han.
Magnus Sundström, vd Wibax Logistics, håller med och menar att konsumenterna kommer behöva stå för slutnotan.

– Någon ska behöva betala för detta, och i slutändan kommer det att bli konsumenten. Det slår också på företagens konkurrenskraft internationellt, vilket gör att vi kommer tappa kraft jämfört med våra grannländer som tillåter tyngre trafik, säger han.

För lite räls

Tanken att den nya skatten ska bidra till större användning av järnvägen är inte realistiskt, menar Karolina Boholm. Sverige har långa avstånd, vilket redan är en konkurrensnackdel. Den statliga myndigheten Trafikanalys har räknat ut att endast omkring åtta procent av godstransporterna skulle kunna flyttas över till järnvägen.

– Det finns inte tillräckligt med järnväg överallt i landet. De flesta lastbilstransporter sker på korta sträckor, därför blir kilometerskatten en straffskatt för de företag som inte kan transportera på andra sätt. Alla kommer att påverkas, säger hon.

På Wibax menar man att det redan finns incitament att använda järnvägen i största möjliga mån.

– Järnvägen är bra på alla sätt, men den fungerar på långt ifrån alla ställen. Logistik handlar om att komplettera olika transportslag. Det finns få järnvägsspår in i bostadsområden och in på Ica. Där behövs lastbilarna, säger Magnus Sundström.

Fotnot:
Läs mer och stötta kampen mot kilometerskatten på Facebook.