Det råder brist på ingenjörer för närvarande, vilket gör att många företag är aktiva och söker upp studenterna/ nyutexaminerade som får alla möjligheter att välja. Situationen på arbetsmarknaden gör också att det blir svårare för företagen att täcka upp för eventuella avhopp.
Vad händer när man inte får tag i den kompetens som behövs inom företaget? Hur påverkar det kvalitet, expansionsmöjligheter och ytterligare jobbtillfällen? Det frågar vi oss i vår serie om mismatch inom teknik och industri. Turen har nu kommit till personalchefen Ann Fejne på kärnkrafts- och processindustriföretaget Areva NP Uddcomb AB i Helsingborg, att svara på frågor om kompetensbehov.
– Vi har än så länge inte behövt tacka nej till order, men vi märker vissa svårigheter på grund av att vi inte får tag på tillräckligt många erfarna medarbetare. Vi har rekryterat många nyutexaminerade studenter under de senaste åren och de hade egentligen behövt fler erfarna omkring sig för att säkerställa kvalitet och erfarenhetsöverföring. Den yngre generationen nyutexaminerade studenterna är också i viss mån mindre lojal än den äldre och personalomsättningen är svår att täcka upp för och det är svårt att lära upp samt behålla kunskapen i företaget, säger Ann Fejne.
Hur ser er personalstruktur ut idag, vad saknar ni och hur påverkar det er?
– Vi har ca 170 anställda av dessa är ca 35 kollektivanställda och majoriteten
av resten är ingenjörer. Utöver 170 medarbetare har vi också i dagsläget ca
35 inhyrda konsulter just på grund utav att vi inte hittar den kompetens vi
söker. Vi skulle hellre anställt dessa tjänster om det vore möjligt,
eftersom det är en dyr och en sämre lösning på lång sikt. Kortsiktigt
fungerar det men eftersom kunskapen försvinner med konsulten kan vi inte
bygga så långsiktigt som vi vill.
Hur går ni till väga för att hitta rätt kompetenser?
– Vi annonserar i tidningar och på webben på traditionellt sätt, vi har tagit
hjälp av rekryteringsföretag och vi tar oss an en hel del praktikanter och
studenter som till exempel skriver examensarbete och sommarjobbar hos oss.
Vi har också ett antal medarbetare som disputerat samt en med en
professorstjänst, vilket ger oss bra kanaler till den akademiska världen.
Syns man inte, finns man inte. Många företag inom industrin gömmer sig ute
på industriområden och har därför svårt att bli uppmärksammade. Hur tänker
ni kring detta?
– Vi är med på arbetsmarknadsmässor på t.ex. LTH och har sponsrat en del
aktiviteter där. Jag tror tyvärr att vi fortfarande är ganska anonyma för
den stora massan, men studenterna på LTH vet nog vilka vi är, vilket är
mycket viktigt. I Frankrike vet jag t.ex. att koncernen har sponsrat mycket
idrottsevenemang och liknande, just för att synas även som arbetsgivare. Det
är svårare för oss som är ett relativt litet bolag och utan en stor
marknadsföringsbudget att arbeta med.
Är den här kompetensbristen ett nytt problem?
– För några år sedan var det betydligt lättare. Vi fick in många fler
spontanansökningar och behövde inte söka lika aktivt. Teknikföretagens
tv-kampanj ”Felix stör en ingenjör” var ett bra initiativ som jag tror slog
igenom hos många. Att serien blev till, är ju ett tecken i sig att det
saknas folk inom ingenjörsyrket och teknik/industrijobb, att det behöver
utbildas fler och att de yrkena inte verkar vara lika eftertraktade bland
unga idag. Det går i cykler och just nu verkar det betydligt mer populärt
att utbilda sig t.ex. inom media eller att bli ekonom.
Maria Cederholm
