Campeon grundades 2002 av de äkta makarna Christer Andersson och Katja Tamner. Skolan erbjuder studiemotiverade elever ett specialutformat samhällsprogram som är direkt förberedande för vidare studier på universitet och högskola. Christer och Katja undervisade tidigare på kommunala skolor och de var frustrerade över och hade dåliga erfarenheter av långa beslutsvägar och ineffektivitet. Det fick dem att ta beslutet att starta en friskola. Men det har inte varit utan svårigheter och motgångar de drivit Campeon och de har mött ett stort motstånd från kommunen. Friskolor har länge varit kontroversiella och en del politiker hävdar att man inte ska få tjäna pengar på utbildning.
– Det har varit en mycket tuff resa och vi fick flytta in i och bo i en etta i flera år för att klara oss ekonomiskt under uppbyggnaden, berättade Katja Tamner.
Skolpengen skiljer sig mycket från kommun till kommun och Christer och Katja talade om problemet med transparensen. Sedan två år tillbaka har Helsingborgs Stad helt slutat redovisa vad skolpengen går till vilket innebär att det blir omöjligt att kolla upp var 2 miljarder kronor används till. Om transparensen vore större kunde man visat på vad det är man som friskola gör mer kostnadseffektivt.
– Friskolorna har kommit för att stanna och utvecklingen går inte att hindra, menade Tina Ackertoft.
De har på flera sätt haft en positiv effekt på den kommunala skolverksamheten då det tvingat dem till utveckling och kostnadseffektiviseringar. Marie Kornias Weibull uttryckte förvåning över att kommunen ”inte ser möjligheterna med mångfalden” som konkurrensutsättning ger.
Betygsinflation?
Campeon är en skola med höga krav på sina elever och Christer och Katja upplever en betygsinflation i kommunens skolsystem vilket gör det svårt för dem med betygsättningen. Elever har valt bort skolan med motiveringen att det är för svårt att få bra betyg. Christer sade att självsanering och yrkesetik är lösningen på problemet.
Mer entreprenörskap
På Campeon vill man också se ökat entreprenörskap i skolan. Man ser helst att det genomsyrar och finns med i all verksamhet och undervisning. Christer menar att man gjort fel i svenska skolan när man utbildat om entreprenörskap och fokuserat för mycket på ekonomi. För Christer och Katja är entreprenörskap inte så mycket ekonomi som ”ett tänk och förhållningssätt”. De medger att ekonomiska faktorer visserligen lägger ramarna för verksamheten men påtalade samtidigt att det är görandets konst mest av allt som är entreprenörskap och att det är det man borde ta fasta på. De vill bredda och anpassa UF-konceptet i skolorna. Enligt dem är det rädslan för att inte ha det sociala skyddsnät och den trygghet en fastanställning innebär som hämmar företagsamheten i Sverige och de anser att det är i skolan man måste arbeta bort den här rädslan.
Johanna Linderoth
