Mismatch på arbetsmarknaden är en alarmerande faktor för svensk ekonomi och välfärd. En för stor differens mellan arbetssökande och arbetsgivare kan få stora konsekvenser både för den enskilde individen och för företagen.
Vi har därför gett oss ut bland skånska industri- och teknikföretag för att prata med dem om nutida och framtida kompetensförsörjning. Vilka problem upplever dessa företag, vad kan andra göra och vad kan de själva göra för att lösa problemet? Hur ser verklighetens mismatch ut?
Jörgen Mårtensson, vd på automations- och IT-företaget Interlogic i Lomma, försöker hitta rätt personal men precis som många i andra hans bransch är rekryteringar en svår nöt att knäcka. Till och med rekryteringsföretag har svårt att ta fram personer som kan passa in i företaget.
De svenska ingångslönerna är en variabel som Jörgen tror påverkar mismatchen.
– Lönesättningen för nyexaminerade och andra med begränsad erfarenhet måste motsvara kompetens och produktionsförmåga. De som är duktiga skall få bra betalt på sikt, men idag när unga går ur skolan är de inte så unga längre och har redan höga krav på sin livsstandard. Det går inte riktigt ihop med den lön som kan förväntas genom det arbete man utför under upplärningsperioden, säger Jörgen.
Jörgen tror det kan vara svårt för en utomstående att veta precis vad hans företag behöver.
– Bemanningsföretag är inte heller en bra lösning eftersom de yrken vi har är så pass tekniska och som tar lång tid att lära sig riktigt. Kortare bemanningsuppdrag räcker inte för att komma in i verksamheten.
Interlogic har provat ett samarbete med Arbetsförmedligen men upplever att man får för många sökande som inte alls passar in på kravspecifikationen.
– De gånger vi har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen har vi fått in så många ansökningar som inte alls stämmer överens med det vi söker. Arbetsförmedlingen måste ha rimliga avgränsningar för att vi skall ha nytta utav deras hjälp. I annat fall blir ansökningarna ohanterliga.
När vi pratar om skolans roll menar Jörgen att fler utbildningsplatser måste kopplas till förväntade arbetsplatser.
– Det är alldeles för dålig dimensionering av utbildningsplatser idag. Skolan lyssnar för mycket till intresse och för lite till vad näringslivet faktiskt behöver. Det är också viktigt att utbildningen är mer kopplad till företag för att eleverna skall få lära sig den senaste tekniken. Skolan kan aldrig ha kraft eller råd att byta ut maskiner och teknisk utrustning i den utsträckning som behövs för att utbildningen skall vara uppdaterad och relevant.
Industri- och teknikutbildningar har ganska låga ansökningstal i gymnasievalet. Varför söker sig inte fler ungdomar till industrin?
– Jag tror det finns mycket annat som lockar. Bilden av industrin med skitiga versktäder som arbetsplats anses inte så fint. De verkstäder som fortfarande ser ut så här behöver snyggas till och framförallt behöver en sannare bild förmedlas av de verkstäder som absolut inte ser ut så. Jag tror också att vi måste utveckla nya typer av praktikantlösningar och lärlingssystem. Titta bara på Danmark och Tyskland. Där kan man ta sig an elever som läser dessa utbildningar och få ut något av samarbetet med skolan. Skolan borde t.ex. kunna kontraktera företag att ta sig an praktikanter, ställa krav på företag men också på sig själva att leverera, avslutar Jörgen.
Maria Cederholm
