För att nå dit krävs dock att alla inser att den höga ungdomsarbetslösheten har strukturella orsaker och inte enbart är kopplat till konjunkturen. För de som förlorar jobbet i en ekonomisk kris är det tufft. Men det är extra tufft för unga som saknar erfarenhet och ett utbyggt kontaktnät. Och när det vänder igen kommer de som saknar erfarenhet ha svårare att hitta nya jobb.
IFAU, Konjunkturinstitutet, OECD och Långtidsutredningen har kommit fram till att en av de stora orsakerna till den höga ungdomsarbetslösheten är att vi har för höga ingångslöner i Sverige. Många arbetsgivare väljer hellre någon med erfarenhet men som kostar aningen mer, än någon utan erfarenhet som kräver nästan samma lön. Logiskt för de flesta och konsekvensen blir att många unga står utan jobb och chans att skaffa sig erfarenheter de har nytta senare i livet.
Ett initiativ till sänkta ungdomslöner togs nyligen i Sollentuna kommun. För att bekämpa ungdomsarbetslösheten föreslås att personer under 25 år, på ett år i taget, ska kunna anställas på 75 procent av lägstalönen. "Det största hindret för ungdomar att få ett jobb är att de inte haft något tidigare", säger Lennart Gabrielsson (FP), ansvarigt kommunalråd i Sollentuna och även vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting, SKL. Läs mer här.
Likande avtal för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden finns redan. Ett exempel är det så kallade "Yrkesintroduktionsavtalet" mellan Teknikföretagen och IF Metall som innebär att månadslönen ska uppgå till lägst 75 procent av minimilönen. Anställningen ska dessutom innehålla utbildning och handledning.
Vi har vid ett flertal tillfällen lyft fram det danska studentmedarbetarsystemet som ytterligare ett initiativ till att minska ungdomsarbetslösheten. De danska erfarenheterna är mångåriga och såväl arbetsgivare, studenter som de fackliga organisationerna har sett stora positiva effekter. I denna artikel kan du läsa mer om den danska modellen, följ länk här.
Även i studentmedarbetarsystemet ingår det att studenten börjar på en lägre lön, som regel 75 procent av ingångslönen. I vår rapport ”En bro till arbetsmarknaden” har vi intervjuat såväl arbetsgivare som fackliga organisationer i Danmark och de konstaterar att studenterna dels får en snabbare övergång mellan studier och arbete, dels får en snabbare lönekarriär än de som inte haft en studentmedarbetaranställning.
Här i Sverige menar den fackliga organisationen Akademikerförbundet SSR att genom att studentmedarbetare och/eller andra ungdomar får lägre löner till en början så skapas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden. Detta framförde de bland annat i den debatt som Sveriges Radio P1 Morgon hade där Rolf Elmér, vår regionchef också deltog. Lyssna här!
SACO:s studentråd ser den låga lönen som ett problem för studentmedarbetare, så här skriver de i en debattartikel i Sydsvenskan, följ länk här.
Jag undrar om danskarna skulle hålla med om beskrivningen av ett A- och B-lag på sin arbetsmarknad? Att börja med en lite lägre lön och sen sikta mot en högre är väl bättre än att inte ens få chansen?
