Debattartikel Publicerad: 2011-09-08

Svårt hitta rätt kompetens

Sedan Svenskt Näringsliv tidigare i år började prata om "missmatchningen" på arbetsmarknaden har flera andra följt efter. Det är givetvis bra när ledande politiker av olika politiska kulörer plockar upp ord som beskriver aktuella problem i den svenska ekonomin.

Men många som använder begreppet gör det för att legitimera ståndpunkter som de redan tidigare har intagit – i oppositionens fall att det behövs fler Ams-åtgärder, för regeringens vidkommande att arbetsgivarna gör för få insatser för arbetsträning av arbetssökande.

Nu krävs politisk klarsyn och förmåga till nytänkande. Idag arrangerar Svenskt Näringsliv ett seminarium i Lund för att rikta fokus mot den bristande matchningen på arbetsmarknaden.

"Missmatchning" handlar om att arbetslösheten är hög samtidigt som många företag har stora svårigheter att få tag i medarbetare med rätt kompetens. Klyftan mellan vilken kompetens som finns att tillgå och den som företagen efterfrågar har aldrig varit större än idag – den är avgrundsdjup.

Situationen måste tas på största allvar. Matchningen på arbetsmarknaden är en central faktor i den ekonomiska situation som Sverige befinner sig. Hur matchningen utvecklas rymmer både hot och hopp för framtiden. Om konjunkturen försämras kommer den bristande matchningen att lägga ytterligare sten på börda för företagen och därmed svensk ekonomi. Men om matchningen förbättras står Sverige bättre förberett att hantera ett tuffare läge.

Den bristande matchningen har, enligt vår uppfattning, en rad orsaker. En orsak kan sökas i kopplingen mellan utbildningsväsendet och arbetslivet. I en undersökning som Svenskt Näringsliv och Lärarnas riksförbund presenterade nyligen uppgav endast en av tio företagare att de upplevde att skolan lyckades förbereda eleverna väl inför yrkeslivet. Över hälften av företagen ansåg att det fanns ett samband mellan ungdomars kompetensnivå och dagens ungdomsarbetslöshet.

Samverkan mellan skola och näringsliv måste stärkas, exempelvis genom att möjligheterna till praktik förbättras kraftigt. Blivande studenter måste inför sitt inträde i högskolan ges bättre förutsättningar att göra ett medvetet val. Därför driver Svenskt Näringsliv ett projekt om högskolan, där jobbutsikterna för olika utbildningsriktningar lyfts fram.

Men det krävs också politiska reformer. Ett förslag som förts fram är att universitet och högskolor som är bättre på att bidra till att deras utbildningar leder till jobb ska kunna få högre anslag än sådana som är mindre framgångsrika.

Åtskilliga skäl till den bristande matchningen står att finna på arbetsmarknaden. Det är viktigt att tala klarspråk. Arbetsförmedlingen har misslyckats med sin allra viktigaste uppgift – att förmedla jobb. Enligt Arbetsförmedlingens egen Arbetsmarknadsrapport fick endast 1,6 procent av dem som hittade jobb 2010 information om jobbet från någon av myndighetens arbetsförmedlare.

Arbetsförmedlingen måste utsättas för konkurrens så att fler aktörer får en reell chans att matcha den kompetens som arbetssökande besitter med de behov företagen har.

Att matchningen inte fungerar hänger också samman med den bristande rörligheten på arbetsmarknaden. Rigida anställningsskyddsregler och höga ingångslöner tvingar företagare att tänka två gånger innan de rekryterar personer utan lång och beprövad erfarenhet.

Höga kostnader för anställningar motverkar tillkomsten av nya jobb. Skillnaderna i sysselsättning mellan olika län visar att lokala och regionala politiker har en viktig roll att spela för företagsklimatet.

Många av de problem inom både utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som orsakar den bristande matchningen har byggts upp under mycket lång tid. Åtskilliga frågor är känsliga och kontroversiella. Men vi tänker fortsätta att driva debatten.