Online i Lund AB är ett av många snabbt växande företag inom callcenter- och kundservicesegmentet. Idag har företaget närmare 400 anställda där majoriteten är mellan 20 och 25 år – och man är ständigt på jakt efter fler. Men trots höga arbetslöshetssiffror bland ungdomar menar VD Urban Ståhl att det är svårt att hitta och rekrytera personal. Inte minst via Arbetsförmedlingen.
– Vi har försökt hitta samarbetsformer, men det har varit väldigt svårt. Istället för att förenkla försvårar Arbetsförmedlingen vårt rekryteringsarbete med byråkrati och stelbenta regler.
Som exempel nämner Urban en pågående diskussion kring platsannonsering. Eftersom hans företag hela tiden är i behov av förstärkning behöver man också annonsera kontinuerligt. Men enligt Arbetsförmedlingens regler får man som företag bara ha en annons ute åt gången. När den annonsen trillat för långt ner i listan och på så sätt förlorat sin aktualitet är det ”karenstid” på två veckor innan en ny annons kan läggas ut.
– Under den här tvåveckorsperioden kan vi ibland behöva anställa 10-20 personer. Så detta är ett stort problem och vi har haft många och långa diskussioner med Arbetsförmedlingen för att få till en förändring. Men än så länge är det tvärnej.
Vidare anser Urban att Arbetsförmedlingen borde ta en mycket mer aktiv roll när det gäller att koppla ihop företagare och arbetssökande. Exempelvis genom att löpande förse starkt växande företag som Online i Lund AB med kontaktuppgifter till arbetssökande som har rätt profil för att på så sätt förenkla och effektivisera rekryteringsprocessen. Men i stället upplever han ett motstånd från deras sida.
– Det finns någon konstig negativ grundsyn på callcenter- och kundservicebranschen. När de har haft sina representanter på besök här får vi ofta reaktionen att ”oj detta är ju ett stort företag och ett ”riktigt” arbete”. Jag tycker det är ganska skrämmande att de tar förgivet att vi inte är det och på så sätt, indirekt, hindrar ungdomar från att få ett jobb, en inkörsport i arbetslivet.
Men det finns även andra faktorer som skulle kunna stimulera tillväxt, menar Urban. En modernisering av LAS (Lagen om Anställningsskydd) till exempel, som han menar utgår från den arbetsmarknadsmodell vi hade i Sverige för 40 år sedan, när majoriteten arbetade inom industrin.
– LAS är i dagsläget inget stort problem för oss. Däremot skulle en modernisering av regelverket vara välkommen för att stimulera en flexiblare arbetsmarknad där både arbetsgivare och arbetstagare tvingas att uppfylla de förväntningar som finns i anställningsförhållandet , säger Urban och forstätter:
– LAS ska under inga omständigheter förändras på den anställdes bekostnad. Det anser jag är oerhört viktigt att få fram i debatten för att uppnå politisk medvind och acceptans i samhället för en LAS-reform.
Urban hänvisar även till att kollektivavtalen bör bli mer flexibla och nämner det som kallas för obekväm arbetstid. Enligt kollektivavtalet är timmarna efter kl 18.00 obekväm arbetstid, vilket gör det dyrt för företag som är som mest aktiva just efter kl 18, att bemanna fullt ut.
– Det finns de som tycker att obekväm arbetstid är mellan 09 och 12. Studenter till exempel som pluggar på dagarna men vill ha extrajobb på kvällen. Eller personer som av andra skäl föredrar att jobba kvällstid.
Men som reglerna ser ut idag finns inget utrymme för flexibilitet vilket förstås hämmar tillväxt och utveckling menar Urban.
– Vi måste alla ställa oss frågan – hur kommer arbetsmarknaden ser ut om 50 år? Var kommer majoriteten av jobben att finnas då? Troligtvis inte inom traditionella sektorer utan nya branscher kommer att se dagens ljus. Därför måste vi snart hitta nya vägar för att tillgodose nya behov. Det är därför snarare en kulturförändring inom svensk arbetsmarknad som måste uppnås, avslutar Urban Ståhl.
Lisa Thorngren
