Debattartikel Publicerad: 2011-08-08

Sänkta löner ger unga jobb

Visst är det fantastiskt när vi varje år möts av alla de "nybakade" studenter som med glädje, lättnad och förväntan sjunger "om studentens lyckliga da’r". Det är inte utan att nostalgin tar ett grabbatag om hjärta och känslor.

Vi minns alla precis hur det kändes och hur vuxna vi kände oss, samtidigt som vi insåg att allvaret närmade sig. Visst tvivlade vi ibland på lyckan med vuxenlivet men hoppet fanns i framtiden.

Så, vad ger vi, som vuxna, kommande generation för förutsättningar? De allra bästa, eller? Enligt min mening finns det mycket övrigt att önska när det gäller hur väl de unga förbereds för, och ges utrymme på arbetsmarknaden. Jag tänker nu uppehålla mig vid några, som jag ser det, viktiga nyckelfaktorer.

Unga måste få bättre vägledning i sitt val till gymnasiet. Vuxenvärlden är skyldig att visa på alternativen och vad utbildningarna leder till. Visst ska eleven i årskurs nio bygga valet på ett eget beslut. Men frågan är vilket beslutsunderlag som serveras. Det kan vara bra att veta hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för den utbildning som lockar. Unga ska inte förledas till utbildning som troligtvis ställer dem utanför arbetsmarknaden. Den som vill veta mer om vad olika gymnasieutbildningar leder till kan besöka www.gymnasiekvalitet.se.

Ge unga de bästa förutsättningarna att välja rätt utbildning och därigenom själva påverka sin framtid.

När unga väl har passerat gymnasiet så är det för många dags att introduceras på arbetsmarknaden. De allra flesta kommer att hitta sitt första jobb inom den privata sektorn. Fortfarande möts en stor mängd unga av att de, som oerfarna, har svårt att hitta det första jobbet. I mina dagliga samtal med företagare så beskriver de ofta osäkerheten i att rekrytera en person utan erfarenhet. Dessutom till en relativt hög lön. Löneskillnaderna i Sverige mellan unga oerfarna och äldre yrkeserfarna är små. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten idag omkring 25 procent. Arbetslösheten i åldersgruppen 35-45 år stannar däremot under fem procent. Skillnaden i medianlön på 18-22 åringar jämfört med 18-64 åringar är endast 6 000 kronor. Vi måste påminna oss om att lägstalöner utgör startpunkten i en lönekarriär, inte ändhållplatsen. Det jag hör från våra företagare är att startpunkten för unga, oerfarna ligger allt för högt. Sänkta ingångslöner ger ökade möjligheter för fler unga att ta plats på arbetsmarknaden.

Ge unga en chans till snabb etablering på arbetsmarknaden, som sedan leder till förbättrad framtida löneutveckling.

Många som hade fått in en fot på arbetsmarknaden, innan finanskrisen slog till med full kraft för några år sedan, hamnade återigen utanför. När företagare tvingades minska antalet medarbetare blev konsekvenserna extra tydliga för unga och andra som nyligen börjat arbeta. Flera företagare jag träffat berättar om hur deras långsiktiga och målmedvetna arbete för att få in unga medarbetare, personer med invandrarbakgrund eller för att få en jämnare könsfördelning i företaget, slogs i spillror vid neddragningar i samband med lågkonjunkturen. De som börjat sist, fick också sluta först. Otur i turordningen, kan man säga, och helt enligt lagboken.

Ge istället unga en möjlighet att ta plats i arbetslivet och en möjlighet att behålla den.

Stelbent lagstiftning, höga ingångslöner och utbildning som inte efterfrågas, är inte lösningen för att släppa in våra unga i framtiden.