Previous Next

Nyhet Publicerad: 

Med anställningsnummer 1.

Krönika Ny på jobbet. Somliga gillar det, andra inte. Jag älskar det. Att byta jobb och att söka jobb. Det är spännande och utvecklande – och det har jag alltid tyckt. Jag vet inte om man är ny på jobbet efter ett år, men det är i alla fall ett år och en månad sedan som jag började på Trampolin PR. Anställd i mitt eget aktiebolag. Anställd och ägare. Oj, ägare till ett företag. Häftigt! Eller?

Än så länge befinner jag mig i det där nystartade glädjeruset. Den där känslan av att fira varje nytt uppdrag eller varje bekräftelse från en uppdragsgivare. Att sakteliga se hur likviditeten växer på sig och hur jag mest sannolikt kan ta ut lön också de närmaste månaderna. Den pirriga känslan när jag och min företagarpartner planerar för framtiden – för vilka uppdrag vi ska sikta på att få, vilken typ av person som Trampolin PR behöver anställa framöver och hur vi ska fortsätta exponera oss själva. Vi brukar säga att vi är till nytta och nöje för våra uppdragsgivare och oss själva. Vi strävar efter att ha roligt på jobbet varje dag, hittills har vi haft det.

Många frågar hur det känns med ovissheten och den ekonomiska osäkerheten med att vara sin egen. Men, det känns inget alls. Det växte jag snabbt ifrån. Jag tror att det är byta-jobb-gillandet som gör att jag faktiskt gillar ovissheten. Att inte veta exakt vad jag kommer att jobba med nästa höst, hur spännande är inte det? Den ekonomiska osäkerheten måste jag bortse ifrån och i stället sporras av. Sporras till att jobba hårdare på att få in längre och stabilare uppdrag. Sporras av att våga ta betalt, att våga stå för vad jag kan och att inte slås ner av uppdrag som glider mig ur händerna.

Som företagare känner jag mig stolt och välkommen. Jag känner mig uppskattad och det gör att jag sträcker på mig och därmed också blir självsäker och modig.

Finns det något som skrämmer mig? Ja. Jag ser på framtiden i ett längre perspektiv med viss nervositet. Att bli gammal och fortfarande vara en leverantör av PR-produkter som är eftertraktade. Hur ska jag klara det? Vem vill köpa tjänster av en gammal tant? Troligen tänkte jag så när jag var 20 år också, vem vill anställa en gammal tant (och syftade på 35-åringarna…) Men, har man rädslor, vare sig de är befogade eller inte så gäller det att bemästra dem och ha en strategi för att övervinna dem. En av mina strategier är att aldrig glömma bort att investera i mig själv. Att tillåta mig att ta tid och pengar från mitt företag för att bli ännu bättre på det jag gör. På så sätt ska jag bevara glädjen över att vara företagare – i resten av mitt liv.

 

 

  • Svenskt Näringsliv
  • Postadress: 114 82 Stockholm
  • Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm
  • Telefon: 08-553 430 00