Många orter i Sverige är förbundna med en stor arbetsgivare. Boden - försvaret, Kiruna - gruvan och Nordmaling - bruket. I en snabbt föränderlig värld är det beroendet ytterst allvarligt för den enskilda kommunen.
Olika händelser i världen, det kan vara konjunktur-nedgång, strukturförvandling eller som i Bodens fall en ny försvarspolitik som slår hårt mot kommunen när människor blir arbetslösa. En del flyttar andra blir arbetslösa och skatteunderlaget i kommunen minskar med risk för nedskärningar i välfärden som följd.
I Tillväxtverkets och Svenskt Näringslivs rapport är Sveriges kommuner granskade utifrån frågan om man är beroende av några få företag men också omfattning av företagande och hur möjligheterna till arbetspendling ser ut.
Hälften av Västerbottens kommuner benämns som sårbara. Och Nordmaling pekas ut som genuint sårbar.
- Lösningen för att inte vara en sårbar kommun lyder:
Fler företagare, konstaterar Karina Folkesson, Svenskt Näringsliv i
Västerbotten. I kommuner med en stor arbetsgivare finns ofta attityden ”man
kan alltid få jobb på företaget X” i kombination med att företagandet är
lågt. I de kommunerna måste extra krut läggas på entreprenörskap i skolan
och på att visa förebilder inom företagande för unga människor.
- Dessutom är attityden till företagande ofta skeptisk i de här kommunerna och då krävs extra starka signaler från politiker och andra opinionsbildare om att företagare är de som skapar jobb och därmed såväl skatteintäkter till välfärden som möjligheten för människor att bo kvar på orten.
Snabb kommunal handläggning, fler entreprenaderna och att satsa på valfrihetsreformer för att öka möjligheten för fler företag på orten, är andra grundläggande tips för att förbättra det lokala företagsklimatet, avslutar Karina Folkesson.
