Solnamodellen

Det är lätt att tro att Solna alltid har haft goda förutsättningar. Men riktigt så enkelt är det inte. På mitten av 1990-talet slogs man med tuffa frågor som hög arbetslöshet – mycket högre än i grannkommunerna – och högre utflyttning än inflyttning. Den dåvarande kommunledningen funderade över en bra modell för att gå från försörjningsstöd in i egen försörjning. Modellen utvecklades för ungefär 15 år sedan och nu finns den som en självklar stomme i Solna stads benmärg.

– För att Solnamodellen ska fungera krävs ett gott samarbete med företagen och för att få det krävs ett gott företagsklimat, säger kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk.

Han konstaterar att det är farligt att förutsätta att företag bara är ”några som ställer krav” eller ”ska ha”.

– Då får du en dålig arbetsmarknad. Kommunen och näringslivet är en levande organism. Men det handlar inte heller om att särbehandla eller vara schyssta.

Så vad är nyckeln?

– En viktig del är att se och uppmärksamma vad andra företag gör, att samarbeta istället för att motarbeta. Näringslivet finns inte här för att lobba för en högre vinst – de är här för att de vill göra något bra och bidra. Vår kommun och region är ju företagens lokala marknad.

Samtidigt, påpekar Pehr Granfalk, finns det inget egenvärde i att vara företagsvänlig.

– Vi är företagsvänliga för att vi behöver varandra. Företagen vill ge kommunen något tillbaka tack vare att de trivs här, samtidigt som de får bra rekryteringshjälp som fungerar snabbare än Arbetsförmedlingen.

Hur fungerar Solnamodellen, rent praktiskt?

– Arbetsmarknadskontoret ser över vad du vill jobba med och vad du har för erfarenhet, och matchar sedan detta med ett företag. Alternativt erbjuder de en kompletterande utbildning. Det kan handla om ett datakörkort, en taxiväst eller att göra dig anställningsbar, säger Pehr Granfalk.

Ett viktigt steg i Solnamodellen är den förlängda anställningsintervjun, det vill säga att man får provjobba i två veckor hos företaget. Den lönen betalar Solna stad.

– Det finns så många som inte har ett cv, eller ens haft ett jobb tidigare, men som brinner för att exempelvis sälja sportartiklar. Då uppvaktar vi företaget och erbjuder dem att provanställa personen. Det märks snabbt om det fungerar eller inte.

Så, fungerar det?

– Ja, till 99 procent. Att anställa och bli anställd handlar om så mycket mer än att bara göra ett bra jobb, det handlar även om hur man fungerar socialt. Konceptet har varit mycket lyckat.

Pehr Granfalk stärker det med att berätta att Solnas försörjningsstödssiffror aldrig har varit lägre än i år.

– Vi har lyckats kombinera mycket hög tillväxt med ökad ekonomisk och etnisk integration. Att gå från bidragstagande till att istället hjälpa till att få in nya skattepengar är bra för oss som kommun – och mycket viktigt för individen. De allra flesta blir oerhört glada över att få ett arbete, och det ger flera positiva effekter. Vi är en av de 30 kommuner i Sverige där segregationen minskar mest.

Dessutom har modellen arbetats fram under lång tid?

– Exakt. Från början var vi en kommun som drogs med hög arbetslöshet, folk flyttade härifrån. Det är bara att gräva där man står. Få minns hur illa det var för 20 år sedan innan vi tog över. Dessutom kommer ju inte företagen hit av sig själva. Det är samma förutsättningar för alla kranskommuner. Det handlar om mindset, vad man tror är möjligt. Att se svårigheter eller möjligheter – det är bara att välja.

Pehr Granfalks 10 tips till kommuner som vill införa Solnamodellen

01. Underskatta inte näringslivets vilja att hjälpa till.
De flesta entreprenörer drivs av samma sak som politiker. Man vill förändra, man vill bidra. Det gäller bara att hitta rätt sätt.

02. Var flexibel. En provanställning kanske behöver vara två veckor – eller tre eller fyra. Se till att anpassa er efter företagens önskemål.

03. Gör ingen stor omorganisation. Börja i liten skala och försök att slussa ut fem personer – bygg sedan vidare utifrån det.

04. Allt handlar om nätverkande. Vi hade inte många företag att samarbeta med från början, men de blev snabbt fler.

05. Var aktiv. Sök upp företag och se över deras rekryteringsbehov. Nästa gång de behöver rekrytera
kommer de att höra av sig.

06. Håll kontakten! Fråga företagen om de genomgår några förändringar, om det är pensionsavgångar på gång.

07. Vid alla möten med företag – ha med någon från arbetsmarknadskontoret.

08. Var medveten om att alla instanser inom kommunen påverkar företagens känsla för kommunen. Alla tjänstemän och politiker behöver bidra med en god service – hela organisationen är ett stort
blodomlopp där allt påverkar hur företagen uppfattar sin kommun.

09. Kom ihåg att ni aldrig någonsin kan kräva något från företagen.

10. Förändringar tar tid. Ha tålamod.