Levande modern industrihistoria

NYHET Publicerad

GLOBALISERING Det finns bara ett svenskt glasbruk kvar som tillverkar flaskor. Det betyder att den svenska efterfrågan på glasformningsmaskiner är liten. Tack vare exporten är Emhart Glass fortfarande ett blomstrande företag.

Vi har stora reservdelslager och arbetar till klockan ett på nätterna. Då går den sista bilen härifrån säger Bertil Bjugård, VD Emhart Glass Sweden

1756 startade klockgjutaren CJ Linderberg sitt klockgjuteri i Sundsvall. 1894 ombildades firman till aktiebolag under namnet NP Linderbergs Metalfabrik AB. Tyngdpunkten i tillverkningen flyttades efterhand över från klockgjutning till större belysningsarmaturer och produkter för sågverks- och massaindustrin. Det linderbergska bolaget slogs 1904 samman med ett annat bolag till det nybildade AB Sundsvalls Förenade Verkstäder.

Gammalt företag under nytt namn

Det är detta bolag som i dag, efter 250 år, fortlever under namnet Emhart Glass Sweden med tillverkning av maskiner och utrustning för glasindustrin. Med startåret 1756 är Emhart sannolikt Västernorrlands äldsta industriföretag.

– I dag ägs Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall av Emhart Glass SA som är ett bolag i den schweiziska koncernen Bucher Industries, säger Bertil Bjugård som är VD.

– Vi är ett bolag som levererar till moderbolaget och inte har någon egen försäljning, men i praktiken går hela vår produktion på export. Den enda kvarvarande svenska flasktillverkaren är Limmareds Glasbruk som tillverkar Absolutflaskorna. De använder maskiner från oss.

Huvudprodukten för Emhart Glass är glasformningsmaskiner för industrin. Den som besöker fabriken i centrala Sundsvall får njuta av en klassisk industrimiljö där fabriken är om- och tillbygd under åren. I den stora verkstaden monteras de komplicerade glasformningsmaskinerna. Dessa underverk av mekanik, elektronik och pneumatik kan producera upp till en miljon buteljer per dygn vid full drift.

– Vi har stora reservdelslager och arbetar till klockan ett på nätterna. Då går den sista bilen härifrån. Våra kunder kan ha sina reservdelar inom ett eller ett par dygn från det att de ringt in sin beställning.

– Fabriken är ytterst modern och rationell, men den gamla yrkeskunskapen finns kvar. Om det skulle krävas kan skickliga yrkesmän tillverka vilka detaljer som helst från en metallbit. Service och flexibilitet har alltid varit viktigt för oss.

Omsättningen är 900 miljoner och antalet anställda 400. I slutet av 80-talet var de 750 man. Emhart Glass har drygt 40 procent av vad man kallar den fria marknaden. En stor del av flasktillverkningen i världen görs av en amerikansk koncern som tillverkar sina egna maskiner. Till de glasbruken är försäljningen begränsad.

Glaset utmanas men står sig

Glas som förpackningsmaterial utmanas i dag. PETflaskor, tetrapak, aluminiumburkar och ”bag in box” är alternativ på stark frammarsch. Men Bertil Bjugård är inte orolig för efterfrågan på maskinerna från Emhart Glass.

– Glas har en rad fördelar. Det släpper inte ifrån sig någon smak och släpper inte igenom någonting. Det gör att vin och öl av bättre kvalitet under överskådlig framtid kommer att säljas i glasflaskor. Coca-Cola relanserar glasflaskorna som huvudförpackning eftersom glas medger högre kolsyretryck än PETflaskorna. Möjlighet till högre tryck ger en bättre smak även för öl, mousserande vin och läskedrycker.

– Överhuvudtaget är glas ett mycket stabilt material som faktiskt klarar hundratals år utan att förändras. Få andra material har den egenskapen. Glas klarar hög värme och kan därför steriliseras. Det laddas inte heller upp av statisk elektricitet.

– Glas är estetiskt. Du ser produkten genom glaset och materialet i sig är vackert. Det är dessutom miljövänligt eftersom det går att återvinna och drar inte lika mycket energi som aluminium.

– Till sist har vi parfymflaskor och andra exklusiva produkter där flaskan ofta är dyrare än innehållet. Jag tror aldrig att aluminium eller någon plast kommer att slå glas när det gäller förpackningar med lyxkänsla. Våra maskiner kan blåsa även de allra minsta och exklusivaste flaskorna.

Men glas har också nackdelar. Det är tungt och det är bräckligt. Åtminstone i dag.

– Det problemet håller på att lösas. Våra produktutvecklare i Schweiz har tagit fram en process som ger en glasflaska som är extremt hållbar. Om man tappar dem i ett betonggolv studsar de bara. De har alla glasets goda egenskaper och blir dessutom lätta och starka.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Flash that smile”

DRIVKRAFT Jodå, jag minns mitt första sommarjobb!  Jag var 16 år och arbetade på den amerikanska hamburgerkedjan "White Castle". Jag var superlycklig över min anställning och minns att jag visste att det var väldigt viktigt att sköta mig - att komma i tid med rätt kläder och en bra inställning, skriver Kate Almroth.
NYHET Publicerad:

”Förekom istället för att förekommas”

DRIVKRAFT Året var 1969, jag var femton år och fick jobb på Shells Båtmack i Härnösand. Mitt första sommarjobb. Det var intressant att vara den som hjälpte kunderna med tankning och annat. En viktig lärdom var att behandla kunderna utifrån hur jag själv skulle vilja bli behandlad, om jag var kund. Det där med kundservice är ju fortfarande nyckeln till framgång. Det skriver Björn Rudström.
NYHET Publicerad:

”Vet ditt värde – du är värdefull”

DRIVKRAFT Mitt första jobb var på ett företag som heter Nordwin i Kramfors. Här hade jag som arbetsuppgift på ett lager att packa små kabelskor i små lådor. Det skulle ligga 100 stycken i varje låda.  Ett sånt där enkelt jobb som det inte finns så många av idag, berättar Kirsi Wahlström.
NYHET Publicerad:

”Se det inte bara som ett sommarjobb”

DRIVKRAFT Mitt första jobb var på Sundsvalls Järn när jag var femton år gammal. Jag utgick från mina intressen och hade turen att få ett jobb utifrån det. Så det blev riktigt kul att jobba. Så pass roligt att jag några år senare – 1994 – köpte företaget. Det berättar Marcus Viberg.
NYHET Publicerad:

”Efter varje arbetsdag – tänk ut tre bra saker”

DRIVKRAFT Jag var tolv år och jobbade på min morbrors bondgård som dräng. Jag fick köra traktor, hjälpa till med korna och mycket mera. Om jag inte minns fel så tjänade jag 100 kronor i veckan. Känslan av att få min första lön minns jag extra – känslan av bekräftelse och frihet. Så beskriver Anders Wahlqvist minnet av sitt första sommarjobb.
NYHET Publicerad:

”Bit ihop och gör ditt bästa”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var att sätta plant i familjens egen skog. Jag var elva år och måttligt road av arbetet. Min mor påpekade att det var åt mig själv jag arbetade utifrån den framtida tillväxten av skogen. Något jag vid den tiden inte reflekterade närmare över, berättar, Lars-Erik Runudde.
NYHET Publicerad:

”Leder på ett eller annat sätt till nya jobb”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var att leta flyghavre på åkrarna i norra Älvsborgs län. Det var häftigt att tjäna sina första egna pengar och de gav en känsla av oberoende. Det berättar Björn Lyngfelt.
NYHET Publicerad:

”Ha skoj även om jobbet är tråkigt”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb fick jag när jag var femton år gammal. Jag fick jobba som diskare i hela sex veckor i Uddevalla, berättar Pernilla Wedin.
NYHET Publicerad:

”Gott mod, uthållighet – man får jobba för det”

DRIVKRAFT 15 år gammal valde jag att prova två helt olika sommarjobb. Det ena som kundtjänstguide på bank i tre veckor. Det andra tre veckor på ett lantbruk. Det här gjorde jag två somrar i rad och fick genom det inblick och upplevelse av två helt skilda jobb och världar. Det berättar Niclas Nilsson.
NYHET Publicerad:

”Testa olika branscher och jobb”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var på ett pitabrödsbageri i Härnösand. Jag tror att jag kan ha varit 13 år första gången jag sommarjobbade där, skriver Marcus Claesson.
NYHET Publicerad:

”Var nyfiken och ställ frågor”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var på en vårdcentral när jag gick på högstadiet. Efter det – under gymnasiet - sommarjobbade jag på SCA med arealdifferenser och arkivering. Det som var mest värdefullt var att uppleva hur olika arbetsplatser och organisationer fungerade. Något jag haft stor nytta av i mitt fortsatta arbetsliv, skriver Lisa Renander.
NYHET Publicerad:

”Börja jobba i tidig ålder”

DRIVKRAFT Ju tidigare du kommer in i jobbsammanhang desto bättre – det är din ingång till arbetslivet, skriver Jens Strömqvist.
NYHET Publicerad:

Välfärd genom arbete eller konsumtion?

SOMMARKRÖNIKAN Argumentationen inför löneförhandlingarna kommer att stå mellan dem som hävdar att höga löneökningar måste förtjänas och dem som vill driva på löneökningar som ett medel att få fart på en konsumtionsdriven tillväxt, skriver Christer Ågren, vice vd.
NYHET Publicerad:

Höjd arbetsgivaravgift hot mot McDonalds

SKATTER Restaurangägaren Göran Kejerhag i Härnösand varnar för effekten av höjd arbetsgivaravgift för unga. "I mitt fall raderar det företagets resultat och gör mig mycket mindre flexibel med anställningar. Förstår verkligen inte vitsen med hela idén", säger han.
NYHET Publicerad:

”Tänk på din inställning och sprid positivitet”

DRIVKRAFT Mitt första jobb var på en Statoilmack som mina föräldrar drev. Jag fick tidigt hoppa in och hjälpa till, skriver Eva Nyh-Hederberg.
NYHET Publicerad:

”Lär känna dina arbetskamrater – oavsett ålder”

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var städare på ett lasarett. Jag var 17 år och hade gått ut första året på gymnasiet. Minns fortfarande den stora känslan av att tjäna mina första egna pengar, skriver Niklas Larsson.
NYHET Publicerad:

Spännande sprängjobb banade vägen

DRIVKRAFT Mitt första sommarjobb var i Finland där jag är född vid något som kallas Finlands Skogscentral. En central som finns till för skogsägare och för hela skogsbranschen. Arbetet betydde väldigt mycket för mig. Självklart en inkomst men även en förståelse för natur och miljö vilket har följt mig under mitt fortsatta yrkesliv. Framförallt kände jag mig nyttig, skriver Folke Österberg.
NYHET Publicerad:

Drömyrke, var god dröj

SOMMARKRÖNIKAN Tyvärr kan dörren till drömyrket vara stängd om du tagit studenten med godkända betyg, och det måste vi ändra på, skriver Mia Liljestrand, yrkesutbildningsexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Att bygga för framtiden

GÄSTKRÖNIKA Nu är det dags att vi företagare blir bättre på att stötta varandra och blir mer lokalpatriotiska. Att gynna lokala företag kan bli en riktig injektion för Sundsvalls utveckling med starkt växande företag, mer pengar i skattkistan och fler Sundsvallsbor. Men då måste vi ställa om tankesättet. Det skriver Anders Göransson, vd och delägare för PICEA Bygg, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Matchning skola och jobb avgörande

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Många företagare står idag inför betydande utmaningar gällande rekrytering av rätt kompetens. Vikten av att i vuxen ålder kunna skola om sig genom matchad utbildning mot jobb är en mycket viktig pusselbit som blir viktigare och viktigare för hela samhället.  Mia Liljestrand, Svenskt Näringslivs expert på yrkesutbildning höll i trådarna när Ånge och Bräcke kommun träffades för ett möte där politiker, tjänstemän, företag och medlemsorganisationer från Svenskt Näringsliv deltog på plats.