Missmatchproblemet
går att lösa!

Såväl regeringen som oppositionen påtalade i förra veckans budgetdebatt den stora utmaningen i en så kallad missmatchning på arbetsmarknaden. Det motsägelsefulla dilemmat är att vi har många företag som söker arbetskraft samtidigt som vi har en stor grupp arbetssökande.

Det är något som vi från Svenskt Näringsliv flaggade för som en framtidsutmaning i vår senaste konjunkturrapport. Det är positivt att vi är överens om att problemet finns, men i budgetdebatten uttrycktes dessvärre ingen tydlig idé om hur missmatchningen ska minskas.

Svenskt Näringsliv har följande förslag på angelägna förändringar som motverkar missmatchningen på arbetsmarknaden.

Enklare att anställa
På en fungerande arbetsmarknad hittar arbetssökanden och företagare varandra. Men i Sverige finns en hårt reglerad arbetsmarknad som gör att arbetskraft och anställningar inte är så flexibla som de skulle kunna vara. Mer flexibilitet skulle förenkla matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. I detta avseende är våra arbetsmarknadsregleringar, till exempel turordningsreglerna, problematiska för många företag. Eftersom en anställning är en förutsättning för att någon ska kunna få ett jobb borde förenklade regler för de som anställer vara det första som prioriteras om vi vill att fler ska komma i arbete. Enklare och färre regler gör att fler företag anställer fler.

Samverkan med skola och högskola/universitet och näringsliv
Förutom en enklare reglering av arbetsmarknaden behövs också ett förbättrat utbildningssystem och betydligt livligare och efterfrågestyrd samverkan mellan skola och näringsliv. Våra undersökningar visar på ett mycket starkt samband mellan samverkan skola och näringsliv och bättre matchning. Elever som under sin utbildning regelbundet har kontakt med näringslivet har betydligt bättre möjligheter än andra att hitta relevanta jobb som matchar deras utbildning. Denna samverkan är lika viktig mellan högskola/universitet och näringsliv.

Kompetensbrist- det måste löna sig att studera
Regeringen har styrt skattepolitiken för att göra det mer lönsamt att arbeta. Det är välkommet. En lika naturlig som efterlängtad fortsättning av den politiken, borde vara att avskaffa värnskatten som är en extra statlig skatt på inkomster över en viss nivå. Sverige har världens högsta marginalskatt, som högst 57 procent. När den infördes 1995 var det en så kallad tillfällig skatt. Tillfället är historia och det är hög tid att avskaffa denna straffskatt på utbildning och arbete. Vi behöver människor som väljer att utbilda sig till det som arbetsmarknaden efterfrågar och då måste det löna sig att studera.