Debattartikel Publicerad: 2011-09-02

Moment 22 för unga
på väg bort?

Paragraf 22 i Lag om anställningsskydd (Las) beskriver turordningsregeln: Om arbetsgivaren tvingas till nedskärningar ska den sist anställde medarbetaren gå först. Syftet är förstås att lång och trogen tjänst på ett företag skall garantera medarbetaren en stark anställningstrygghet.

Men det finns baksidor. En inlåsningseffekt: många vågar inte byta jobb av rädsla för att förlora sin kö-plats. Och en utlåsningseffekt: ju svårare det är att säga upp anställda, ju försiktigare blir arbetsgivare när de rekryterar.
De satsar på personer med lång arbetserfarenhet och väljer bort ”osäkra kort”. På så sätt leder paragraf 22 till ett moment 22 för personer som står utanför arbetsmarknaden: För att få ett jobb krävs arbetslivserfarenhet och för att få arbetslivserfarenhet måste man ha ett jobb. Generationer av svenska ungdomar har kämpat med det här dilemmat, som också drabbar invandrare utan arbetslivserfarenhet från Sverige.

Redan Bjurelkommissionen 1979 uppmärksammade problemet, bara några år efter att turordningsreglerna hade skrivits in i lagen. Och sedan dess har utredning efter utredning konstaterat samma sak: Lindbeckkommissionen, Globaliseringsrådets utredning, Långtidsutredningen om arbetsmarknaden. Det kan säkert upplevas som tjatigt. Men problemen försvinner inte bara för att nyhetsvärdet sjunker. Trots en stark konjunktur är Sverige fortfarande ett av de länder där ungdomsarbetslösheten är som störst, och där utlandsfödda har som svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Om invandrarnas situation på arbetsmarknaden handlar en aktuell rapport från finansdepartementets fristående tankeverksamhet, expertgrupp för studier i offentlig ekonomi, ESO. Mest uppmärksamhet i den rapporten fick i vanlig ordning förslag med ”nyhetsvärde” – till exempel att studenter ska få meritpoäng för att hjälpa utlandsfödda elever med läxläsningen. Men en av ESO viktigaste punkter handlade om turordningsreglerna: ”LAS stärker därmed de redan etablerades, insiders, ställning på arbetsmarknaden. För utrikes födda, och speciellt för nyanlända invandrare, som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden är däremot effekten den motsatta.”

Den förre socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt har sagt att turordningsregeln är föråldrad. Ja, också LO är överens med Svenskt Näringsliv om att turordningsreglerna har negativa effekter på hur arbetsmarknaden fungerar.

Vad mer måste egentligen till för att regelverket ska ändras och villkoren för unga och invandrare på arbetsmarknaden ska förbättras?