Tittar vi då på Kronoberg finns det några kommuner som sticker ut som sårbara. Längst ned på listan hittar vi Lessebo på plats 221 följt av Älmhult på 196 plats. Tittar vi på länstoppen hittar vi Växjö på plats 36 följt av Alvesta på plats 116.
Det finns också positiva signaler och kommuner som klättrat på listan. Redan 1984 gjorde Nordiska Ministerrådet en undersökning då man (endast) tittade på beroendet av enskilda företag. Jämför man de kommuner de pekade ut som sårbara då finner vi att Tingsryd har lämnat denna listan och befinner sig idag på plats 165.
Sedan tidigare vet vi att storleken på befolkningen är en viktig faktor när det gäller förutsättningarna för kommunens ekonomiska utveckling. Men storleken betyder långt ifrån allt. För att beräkna genuin sårbarhet väger rapporten samman variablerna; ”beroendet av enskilda företag”, ”utpendling”, ”andel i arbete”, ”lokalt företagsklimat” samt ”företagandets omfattning”. Till skillnad från tidigare undersökningar inkluderas dessutom även tjänstesektorn när kommunernas beroende av enskilda företag beräknas. Resultatet blir ett annat sårbarhetsbegrepp, som också säger något om möjligheterna för en kommun att kunna hantera en nedläggning av ett större företag.
Det finns några tydliga mätbara skillnader
De 100 sårbara kommunerna har en befolkningstäthet på 15 invånare per km2, vilket ska jämföras med övriga kommuner med motsvarande täthet på 38.
De sårbara kommunerna har också färre invånare - medianvärdet är 10 100 invånare mot 22 500.
Sårbara kommuner är också mer beroende av varuproduktion.
Att kommunens verksamhet utgör huvuddelen av den offentliga verksamheten och många gånger är den största arbetsgivaren pekar mot kopplingen på lång sikt mellan de privata jobbens överlevnad i kommunen och möjligheterna att finansiera den kommunala servicen.
Vad kan göras för att minska sårbarheten?
1) Förbättra förutsättningarna för att det ska bli fler nya och växande företag.
2) Förbättringar av kommunernas service till företag och företagare.
3) Gör det möjligt för fler ungdomar att pröva på företagande.
4) Öka utrymmet för företagande, inte minst inom produktionen av välfärdstjänster.
Ett bra företagsklimat och en högre andel företagare leder till en bättre sysselsättningsutveckling. Effekterna förefaller vara störst för grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden, exempelvis invandrare, ungdomar och personer som tidigare fått lönebidrag eller förtidspension. Kommuner med ett bra företagsklimat har också haft en bättre befolkningsutveckling än andra kommuner.
I förlängningen rör frågan hur kommuner ska kunna överleva på sikt. En viktig del i överlevnaden är att förlorade arbetstillfällen kan ersättas med nya. Om inte det sker minskar möjligheterna att leva och verka i kommunen, skattebasen urholkas och den kommunala servicen förlorar sitt underlag.
