Friskolorna | Internationella Engelska Skolans ägare Barbara Bergström är inte bara skolledare, hon är Årets Företagare i Sverige också. "Jag har gått emot trender hela tiden. Att då bli framhävd på det här sättet, känns som ett värdefullt erkännande", säger hon.

Internationella Engelska skolan i Täby finns i luftiga och ljusa lokaler som tidigare hyste ett IT-företag. Barbara Bergström syns ofta i vimlet bland eleverna.
Foto: Stina Dahlén

Att starta och driva en friskola är inget för den oföretagsamma och räddhågade. Det har Barbara Bergström fått erfara sedan hon grundade den första skolan 1993. Skolor för årskurserna 6-9 finns nu på elva orter i landet, en gymnasieskola finns på Södermalm i Stockholm och två ”juniorskolor” finns i Gävle och i Enskede. 6 800 elever och cirka 600 anställda bedriver sin dagliga gärning i skolorna.

Disciplin, ordning och reda, ordentlig kunskapsuppföljning, stor del av undervisningen på engelska och höga akademiska förväntningar är signum för Internationella Engelska Skolan.

– När vi startade var det förbjudet att tala om disciplin. Men för mig handlar det om ”tough love”; att ge kärlek, respekt och sätta gränser, säger Barbara Bergström, som är amerikanska och ursprungligen lärare i naturvetenskap. Och uppenbarligen gillades tanken av föräldrar och elever, för redan första året började 330 elever i skolan.

Var verkligen i knipa

En utmanande åtgärd var att ge eleverna betyg fyra gånger om året. När Skolverket fick ögonen på det, hotades skolan av nedläggning.

– Då var vi verkligen i knipa. Man kunde inte ha betygsliknande omdömen på den tiden. Vi fick börja med olika omskrivningar, säger Barbara Bergström.

Idag får elever och föräldrar regelbundna rapporter om studieresultat, fyra gånger per år, i både skriftlig och muntlig form.

– På så sätt vet alla var de ligger och vi undviker obehagliga överraskningar mot slutet av året och grundskolan, säger Barbara Bergström.

Kunde bättre

När hon berättar om motgångar och medgångar under de gångna åren ser man att hon brinner för sin skola och pedagogik.

Varför startade du skolan?

– När jag kom till Sverige 1968 började jag arbeta i en kommunal skola som NO-lärare. Jag upptäckte att ledarskapet inte var vad jag förväntat mig. Det fanns skriande brister i organisationen och bemötandet av eleverna. Jag tyckte faktiskt att jag kunde göra det bättre, säger Barbara Bergström. Då var tanken på vinst långt borta. Det kommer senare, säger hon. Och det dröjde dessutom länge innan hon ens kunde ta ut någon lön.

Nyligen avslutade socialdemokraterna sin partikongress. Eftersom det finns grupper i partiet som vill förbjuda vinst i friskolor, var det med bävan Barbara Bergström följde nyhetsrapporteringen. Att sedan kongressen kom fram till att vinster ska tillåtas under förutsättning att skolans verksamhet håller kvalitet, ser hon som glädjande.

– Det är ett steg framåt.

Samtidigt är Barbara Bergström inte helt förvånad.

– Socialdemokraterna vill vinna nästa val och då kan de inte förbjuda vinster i friskolor. För i så fall kommer det inte att finnas många fristående skolor kvar.

Skärskåda ansökningar

Hon tycker att resonemanget om friskolornas vinster är felaktigt.

– Om en skola håller kvalitet, går den med vinst. Då använder en seriös ägare pengarna där de behövs och stoppar inte i egen ficka, säger Barbara Bergström, men betonar samtidigt:

– Ingen företagare kan vara utan ambitionen att bygga ett värde.

Därför tycker hon att Skolverket skulle lägga mer energi på att skärskåda seriositeten och utbildningskunnandet hos dem som ansöker om att få starta friskolor, inte dem som bedriver en kvalitativ verksamhet.

Hon ser med spänning fram emot att Friskolornas Riksförbund ska ta fram etiska regler, som en slags självreglering inom friskolebranschen.

Eget kvalitetssystem

Vad är kvalitet för dig?

– Den mäts i resultat och nationella prov, svarar Barbara Bergström, trygg i förvissningen om att Internationella Engelska Skolan ligger ”skyhögt över snittet för svenska skolor”.

– Att vi har 10 000 elever i kö till våra skolor, säger också något om kvalitet.

Skolan har dessutom ett eget kvalitetssystem, som bygger på enkäter med föräldrar, elever och lärare. De genomförs varje år och söker svar på frågor om lektionerna börjar i tid och om skolmiljön är trygg, till exempel.

Att ha en segregerad effekt är något som friskolor ibland beskylls för. Hur ser Barbara Bergström på det?

– Den som säger så vet inte något om friskolor. Visst, vi är en elitskola, men inte i fråga om elevernas sociala bakgrund, bara i fråga om motivation och ambition när det gäller klunskap.

Men tillhör inte era elever eliten redan när de börjar i skolan?

– Nej, inte alls! Vi väljer inte våra elever, de tas in genom vanlig intagning. Många har haft en svår tid i sina tidigare skolor och behöver en lugn miljö.

Stina Dahlén