Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och teknik

NYHET Publicerad

FRAMTIDENS LÄRARUTBILDING Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap saknar studenter. Om inte trenden vänder kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Nyligen anordnade Teknikföretagen en hearing för att rikta fokus på problemet.

Lärarutbildningen är den största högskoleutbildningen i Sverige med cirka 42 000 studenter. Men platserna är långt många fler; bara 63 procent utnyttjas. Ser man till antalet antagna till lärarutbildningarna, med inriktning på teknik och naturvetenskap, är andelen ännu lägre. Bara 40 procent av platserna med inriktning på matematik fylldes 2008. Motsvarande andel för inriktningarna på kemi och fysik var 10 procent respektive 25 procent.



– Andelen examinerade lärare i matematik och naturvetenskap kommer att minska ytterligare och andelen män kommer att gå mot noll, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion på Verket för Högskoleservice (VHS).



Ett problem kan vara att lärarutbildningarna försöker hitta nya inriktningar för att locka studenter.



– Idag finns ett enormt utbud och man kan se att blivande studenter har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna inom matematik och naturvetenskap. Då väljer de andra inriktningar, menar Pierre Bastin.



Framtidens rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utrett hur demografiska aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet till framtidens lärarkår. 38 procent av lärarna går i pension under den kommande tioårsperioden. Bland gymnasielärarna är var femte lärare över 61 år.

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov är dock svårt på grund av bristfällig statistik. SKL kan dock visa att det finns en tydlig obalans mellan lärare som behövs och lärare som utbildas. Det finns dessutom en stor risk för överskott av lärare i de allmänna ämnena, samtidigt som ett stort underskott av yrkeslärare, lärare inom matematik och naturvetenskap, förskolelärare och fritidspedagoger.



Magnus Helldén är kemi- och biologilärare vid Katedralskolan i Lund och medverkade, som pedagog, i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man måste börja med att öka intresset för ämnena hos eleverna, för att locka unga att bli lärare inom teknik och naturvetenskap. Det i sin tur kräver att lärarna har gedigna ämneskunskaper, något de måste få på lärarutbildningen.

– Jag tror att det grundläggande felet är att vi skummar för mycket på ytan, eleverna blir inte intresserade då, menar Magnus Helldén.

Måste sluta överutbilda

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, instämmer. Enligt förbundets undersökningar har så många som 40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i vissa delar av landet, ingen som helst ämneskunskap i det ämne de undervisar. Då blir det svårt att hålla en undervisning, som kan engagera och entusiasmera eleverna.

Dessutom måste intagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens konferens.

– För länge sedan var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på läkarutbildningen. För att höja statusen måste vi tydliggöra och specialisera utbildningen och sluta att överutbilda. Vi tar in för många lärarstudenter och vi släpper ut för många lärare, menar Per Wadman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Höjd status och tydlig lärarroll

Attitydundersökningar bland elever visar att läraryrket väljs bort på grund av faktorer som låg lön, en rädsla för att få ägna sig åt annat än ämnesundervisning, sega långa processer, oklara ingångar, det vill säga en osäkerhet om vad man blir när man är klar, och för ytliga ämneskunskaper.

Enligt panelen, som deltog i konferensen, måste läraryrkets status höjas, lönerna öka, lärarrollen tydliggöras och lärare måste få vara lärare. Först då kommer unga lockas till läraryrket. Dessutom behöver möjligheten till karriärvägar ses över då många unga upplever att man genom att välja läraryrket låser fast sig i en och samma yrkesroll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesutbildning i framkant Realgymnasiets signum

SAMVERKAN 88 procent av Realgymnasiets elever arbetar eller studerar sex månader efter examen. ”Den goda kontakten med näringslivet är en av de absolut viktigaste skälen till våra goda resultat”, säger Patrik Wigelius, affärsområdeschef.
NYHET Publicerad:

Bristen på kvalitetsarbete skolans största problem

KVALITET I SKOLAN Det i särklass bästa sättet att påverka elevers resultat är att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i skolan, visar en färsk undersökning. ”Det är mycket viktigare än diskussioner kring klasser, ägandeformer och ekonomi”, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi.
NYHET Publicerad:

Den politiska organisationen hämmar kommunala skolor

KOMMENTAR Konkurrens från friskolor höjer elevernas resultat. Regeringen borde ge sig på de verkliga problemen – bristerna i den kommunala skolans kvalitetsarbete. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Gör skolrektorn till vd

ALMEDALEN Debatten om den svenska skolan fokuserar på lärarna och eleverna. Rektorerna glöms bort och det gör ledarskapet till skolpolitikens blinda fläck. Nu är det dags att ge rektorerna en renässans och vägen dit är att utnämna skolledaren till vd.
NYHET Publicerad:

Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.
NYHET Publicerad:

Barn från utsatta förorter förlorare när LO vill slopa skolvalet

KOMMENTAR Facket vill stoppa skolvalet. Det är innebörden av ett beslut som LO-kongressen fattade igår. LO ska nu verka för att skolpengssystemet avvecklas. De stora förlorarna blir barn från utsatta förorter där skolan inte håller måttet, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rikta inte udden mot friskolorna

KOMMENTAR Skolan är avgörande för ett starkt svenskt företagsklimat. I grunden är det därför utmärkt att Moderaterna kommer med förslag för att höja skolans kvalitet.
NYHET Publicerad:

Hetsen mot friskolor saknar forskningsförankring

KOMMENTAR Ny forskningsrapport sågar regeringens friskolepolitik. Förslagen om vinstförbud och kommunalt veto mot friskolor saknar stöd i forskningen. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen kan höja yrkesprogrammens status

KOMPETENS Elever väljer ogärna gymnasieskolans yrkesprogram. Samtidigt efterfrågar företagen deras kompetens. Utvecklingen kan bara vändas med att utbildningarna blir attraktiva och håller hög kvalitet. Där kan företagen spelar stor roll. ”Lärarna måste dessutom vara engagerade och uppdaterade”, understryker Emmastina (t v), medaljör under Yrkes-SM.
NYHET Publicerad:

Svidande kritik från Skolkommissionen

KOMMENTAR Starkare statligt ansvar för skolans finansiering, stärkt regional statlig styrning, möjlighet att dra in tillstånd för kommuner att driva skolor och brett stöd för friskolor och valfrihet. Så sammanfattar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv och ledamot av 2015 års skolkommission, de slutsatser och förslag som skolkommissionen presenterar idag.
NYHET Publicerad:

Fler prognoser löser inte lärarbristen

KOMMENTAR Det råder lärarbrist. Men lösningen är inte nya prognoser över lärarförsörjningen. Här krävs större insatser som långsiktigt höjer läraryrkets status. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Välkommen till seminarium om SYV

SYV Hur kan studie- och yrkesvägledningen utvecklas för att bättre rusta eleverna för framtiden?
NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammens fördelar underskattas av föräldrar

YRKESPROGRAM Niondeklassare har gjort sina gymnasieval. I mitten av april är det omvalsperiod. I första hand råder föräldrar sina barn att gå en utbildning som ger högskolebehörighet, samtidigt är intresset för yrkesprogram svalt trots goda framtidsutsikter. En skev bild som måste ändras, anser Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Göteborg smygstoppar vinstuttag

FRISKOLOR Göteborgs stad driver i tysthet igenom ett förbud mot vinstuttag och etablering av vinstdrivande fristående skolor trots att det bryter mot lagen. Nu väntar en JO-anmälan. "Detta drabbar alla friskolor i stort, eftersom det sätter en stämpel på oss att vi skulle ha lägre kvalitet än de kommunala skolorna", säger Evert Jansson, vd för Aniaragymnasiet i Göteborg.
NYHET Publicerad:

Håller hårt på ledarskapet i klassrummet

KVALITET I SKOLAN Vittra Vallentuna är en av tre skolor som nyligen fick SIQ:s kvalitetsutmärkelse Bättre Skola. Dessutom är skolan den första inom Vittra som hedrats på detta sätt. För några år sedan tillträdde Elin Möller som rektor. Genom sitt systematiska kvalitetsarbete ses skolan idag som ett nationellt föredöme.
NYHET Publicerad:

"Jag tror kommunen vill svälta ut oss"

FRISKOLA Minervaskolan i Umeå tvingas driva flera rättsfall parallellt för att få ut sin berättigade ersättning för verksamheten. Med åren har rättsfallen bara ökat, och skolan tvingas gå till rätten för att ens få se beslutsunderlagen. ”Kommunens aktioner är inte acceptabla”, säger Linda Björkman Swanberg, vice vd.
NYHET Publicerad:

Fristående Rullen drivs av högt ställda mål

KVALITET I SKOLAN Heldagsskolan Rullen AB drivs av ett högre syfte. ”För oss handlar det om att lärandet ska leda till ökad livskvalitet för våra barn”, säger rektor Anne-Christine Svahn. Nyligen vann skolan utmärkelsen Bättre Skola. Hon hoppas att skolan ska kunna bli modell för andra.
NYHET Publicerad:

Utveckla skolvalet för mer likvärdighet

SKOLVAL Debatten om hur skolan ska bli mer likvärdig är intensiv. Kontrollerat skolval har förespråkare. Att skapa förutsättningar för fritt och obligatoriskt skolval stöds av många. Om detta handlade ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagen siktar på miljonen

TEKNIK På en vecka har över 700 000 sett youtubern Therese Lindgren testa teknik på uppdrag av Teknikföretagen. Nu är miniserien avslutad och Teknikföretagen är nöjda med satsningen.
NYHET Publicerad:

Ambassadörer för kvalitetsutveckling i svensk skola

KVALITET I SKOLAN Tre skolor har i år tilldelats Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2015. De är Framtidskompassen i Vellinge, Heldagsskolan Rullen i Solna och Vittra Vallentuna. I år delade Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ även ut två erkännanden för framgångsrik verksamhetsutveckling; en till Ljud & Bildskolan i Göteborg och en till Torpskolan i Lerum. Fyra av de fem skolorna är fristående.