Bättre utbildningskvalitet för starkare konkurrenskraft
Svenskt Näringsliv om utbildningssystemet | Svenska utbildningssystemet är i behov av perspektivskiften i flera avseenden. Ledordet är Konkurrenskraft – att förmå utbildningssystemet att i större utsträckning ta fasta på att maximera konkurrenskraften för såväl individer som för samhälle och näringsliv.
Bakgrund
- Svenskt Näringslivs mål är att Sverige ska återta en tätposition i välståndsligan.
- Företagsamheten i Sverige har avgörande betydelse för vårt välstånd.
- Globaliseringen och den allt hårdare internationella konkurrensen höjer undan för undan kraven på svenska företag – bästa möjliga konkurrenskraft på alla områden är en förutsättning för framgång.
- Ett led i globaliseringen och den internationella specialiseringen är att kompetenskraven höjs. Kunskapsinnehållet i företagens verksamhet växer, så väl inom tjänstesektorn och handeln som i den tillverkande industrin.
- En nyckelfråga för svenska företag – och därmed för Svenskt Näringsliv – blir därför hur de kan säkerställa tillräcklig kompetens både hos företagarna själva och hos medarbetarna. Om detta inte kan ske, hotar svenska företags konkurrenskraft att försvagas och Sveriges attraktivitet som företagarnation att på sikt undermineras.
- Utbildningssystemet utgör det viktigaste instrumentet för att säkerställa att uppväxande generationer får sådana kunskaper och färdigheter samt vilja och förmåga att använda dessa. Men trots att Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest resurser på utbildning, ligger vi inte i toppen när det gäller resultat.
- Inom ramen för en bredare satsning på Utbildning & forskning kommer därför en särskild satsning på Kvalitet i det svenska utbildningssystemet att göras. Med kvalitet menar vi att utbildningssystemet på ett resurseffektivt sätt ger elever och studenter relevant kompetens för att framgångsrikt kunna bidra till att näringslivet och samhället klarar de utmaningar Sverige står inför.
Övergripande perspektiv
Sverige har ur ett historiskt perspektiv varit väl rustat vad gäller utbildning, kunskap och kompetens. Viktiga komponenter i detta har varit bland annat:
- En internationellt sett tidig uppbyggnad av ett nationellt skolsystem för utbildning på bred front.
- Omfattande satsningar (både från näringslivets och statsmakternas sida) på högre utbildning och forskning.
- Ett stort antal framgångsrika företag med bas i banbrytande
innovationer (de tidiga ”snilleindustrierna” såväl
som nyare kunskapsföretag i många olika branscher).
Internationella jämförelser visar att Sveriges ställning som kompetensnation successivt har försvagats. Anledningar till detta är bland annat:
- Av regional- och arbetsmarknadspolitiska skäl har den högre utbildningens bredd (regionalt såväl som räknat i antalet högskoleplatser) fått högre prioritet än utveckling av kvalitet och ”spets”.
- Skolan har under de senaste årtionden fått agera experimentverkstad för många olika idéer. Detta har bland annat lett till att fokus idag ligger mer på skolan som socialt fostrande institution, än på kunskaper och bildning.
- Trots att Sverige är ett av de länder som satsar mest på utbildning som andel av BNP, ligger studenterna inte i världens kunskapstopp.
- I samband med ovanstående har möjligheterna till internationell jämförbarhet mellan svenska och utländska studieresultat och utbildningssystem inte uppmuntrats, i vissa fall också direkt eller indirekt motarbetats från politiskt håll.
Fem nödvändiga perspektivskiften
Mot denna bakgrund kan konstateras att det svenska utbildningssystemet är i behov av perspektivskiften i åtminstone fem avseenden. Ledordet är Konkurrenskraft – att förmå utbildningssystemet att i större utsträckning ta fasta på att maximera konkurrenskraften för såväl individer som för samhälle och näringsliv. Att verka för nedanstående perspektivskiften är kärnan i Svenskt Näringslivs arbete inom området utbildningskvalitet:
Från Konsumtion till Investering.
Utbildning måste tydligt ses som en investering för både individ och system snarare än att uppfattas som en konsumtionsvara. Detta kommer att leda till högre kvalitet i utbildningen och att fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbare.
Från Kvantitet till Kvalitet.
Utbildningssystemet måste i sina mål sätta kvalitet högre än kvantitet. Vi måste ha både ”bredd” och ”spets”. Utbyggnaden av den högre utbildningen får inte gå ut över kvalitetskrav och spetskunskaper.
Från En skola i Sverige till En skola i världen.
Utbildningssystemet måste i större utsträckning utgå från ett perspektiv av global konkurrens – såväl vad gäller utbildningens inriktning och organisation som frågan om internationell jämförbarhet av studieresultat och kunskaper.
Från Arbetskraft till Initiativkraft.
Utbildningssystemet måste lämna dagens ensidiga fokus på att utbilda ”arbetskraft” och bli bättre på att förmedla initiativkraft och entreprenörskap. Det gäller alldeles oavsett om studierna syftar till eget företagande eller anställning.
Från Lika utbildning för alla till Rätt utbildning för alla
Utbildningssystemet måste lämna idén om att alla elever ska få likadan undervisning eller gå på likadana skolor och istället fokusera på att skolorna på bästa sätt ska få alla elever att förverkliga sin potential.
