Anna Ljungdell anser att friskolorna har kommit för att stanna och att de ”bidrar” till skolsystemet. Men, precis som kommunala skolor, varierar verksamheternas kvalitet.
I Nynäshamn finns endast en liten Montessoriskola med ett 20-tal elever. Varför det är så, vet hon inte.
– Vi har bjudit in friskoleföretag till vår kommun för att delge dem vår planerade utveckling och redovisa våra ekonomiska resurser. Sedan har det varit upp till dem att avgöra. Men vi har ställt hårda kvalitetskrav på dem som velat etablera sig. Där gör vi ingen skillnad mellan friskolor och kommunala skolor.
Odramatisk syn på vinst
Fast hon tycker att det är problematiskt att kommuner ska finansiera friskolors verksamhet, utan att kunna följa upp verksamheten och ställa krav.
– Vi vill ta ansvar för skattepengarna, men hur pengarna används i friskolorna är inte transparent, säger Anna Ljungdell.
Ändå har hon en odramatisk syn på vinstfrågan i friskolorna, denna svåra fråga inom socialdemokratin. Hon menar att den som protesterar mot vinster i friskolor, borde vara lika upprörd över kommunala skolor som går med underskott. I båda fallen handlar det om invånarnas skattepengar. Hon tycker sig också ha sett att det finns väldigt små kopplingar mellan underskott och kvalitet i de kommunala skolorna.
Mer fokus på skolan
Socialdemokraterna håller på att förnya sin skolpolitik. Vad innebär det?
– Huvudfokus är att vi vill ha en skola som ger eleverna förutsättningar att klara alla mål. Vi har en viktig roll att höja utbildningsnivån för alla, svarar hon.
Men det tycker väl alla politiker?
– Ja, men vägen dit varierar. Numera fokuserar vi mer på skolan och mindre på organisationsformen, mer på lärarnas roll och undervisningens innehåll och mindre på elevernas tillkortakommanden.
Som ett sätt att möta socialdemokraternas kritiserade ”flumskola” kanske?
– Vi förstår varför den bilden har kunnat uppstå. Vi har talat mycket om skolans bredare uppdrag och idén om en arena för att nå alla barn och ungdomar.
Vill inte gruppera
Vad skiljer socialdemokratisk och borgerlig skolpolitik?
– Vi vill inte gruppera elever utifrån kunskapsnivåer; att kategorisera lågpresterande och högpresterande, svarar Anna Ljungdell. Alla vinner på en sammanhållen skolgång – det finns det gott om forskningsstöd för.
Hon menar att detta sker när ”stökiga elever plockas ut från klassrummet”, när barn med särskilda behov placeras i specialskolor och när elitklasser skapas. Betyg bidrar också till detta. Men i det fallet har hon en pragmatisk hållning.
– Jag gillar inte betyg personligen, jag tror mer på framåtsyftande återkoppling, än på bakåtsyftande bedömning. Men många elever och föräldrar vill ha tycker att betyg krävs för att få veta hur man ligger till.
Anna Ljungdell betonar att de i så fall ska vara så tydliga som möjligt och ges från femman eller sexan.
Är betygsfrågan fortfarande infekterad inom socialdemokratin?
– Jag tror att vi har lämnat det bakom oss.
IT i uppförsbacke
Du medverkar i debattboken ”Zappande generation”, där socialdemokratiska tungviktare ger sin syn på skolan idag och i framtiden. Vad innebär det att anpassa sig till den nya generationen?
– Vi måste förstå att ungdomar använder mobiler och datorer inte bara som verktyg, utan som sociala arenor. Det ställer krav på tillgänglighet, information, öppenhet och IT-mognad i skolan helt enkelt.
– I Nynäshamn jobbar vi mycket med det här. Numera finns smart boards i alla våra skolor och målet är att varje lärare ska ha en egen arbetsplats med dator till exempel.
– Men här finns en uppförsbacke helt klart. Jag träffade en lärare som rent av koketterade med att hon inte ens öppnade sin e-post.
Anna Ljungdell om skolans ledarskap:
– Det är jätteviktigt att rektorn har en roll som pedagogisk ledare. Det är avgörande för skolans framgång. Därför har vi inrättat en stödtjänst för våra rektorer, som tar ansvar för administrativa uppgifter.
Om lärarutbildningen:
– Utbildningarna tar in fler lärarstudenter än vi har behov av. De borde istället ta in färre och de mest motiverade.
Om samverkan med näringslivet:
– Ett viktigt utvecklingsområde. Men det gäller att parterna funderar på vad de vill ha ut av samverkan och går på det.
Fotnot:
Anna Ljungdell har tidigare varit ordförande i barn- och utbildningsnämnden och jobbat som politisk sekreterare i Nynäshamn, samt politiskt sakkunnig på Socialdepartementet.
