Svenskt Näringsliv efterfrågar ett differentierat studiestödssystem där låne- och bidragsandelen anpassas till studietid och arbetsmarknadsrelevans, ett treterminssystem och en grundligare utredning av banker, som alternativ till CSN.
Dagens system är inte försvarbart
Sverige har ett mycket frikostigt studiestödssystem. Trots det visar internationella jämförelser att svenska studenter i genomsnitt har högst studieskulder. Det är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att svenska studenter inte betalar utbildningsavgifter. CSN:s generaldirektör Kerstin Borg Wallin uppmärksammade studieskuldsfrågan på SVD Brännpunkt den 21 augusti och poängterar att miljardbelopp aldrig kommer betalas tillbaka. Notan kommer istället skattebetalarna stå för.
Ett resurseffektivt studiestödssystem måste vara försvarbart ur ett såväl privatekonomiskt som samhällsekonomiskt perspektiv. Så är det inte idag. Därför måste man prioritera åtgärder som har effekt för lägre skuldsättning för studenter och tidigare inträde på arbetsmarknaden.
Anpassning efter utbildningar längd
Undersökningar visar att studenter som läst länge på högskolan har svårare att få jobb. Samma sak gäller för dem som flackat fram och tillbaka och som uppenbart inte haft något tydligt mål med sina studier. Därför är det är bra att den studiemedelsberättigande tiden föreslås anpassas efter utbildningars längd och att den sänks för dem som läser kortare utbildningar eller fristående kurser utan avsikt att ta examen, och höjs för dem som läser längre utbildningar.
Se till arbetsmarknadens behov
Enligt högskolelagen ska utbildningar dimensioneras efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov. Trots det sker detta oftast utifrån intresse. Enligt Högskoleverkets undersökningar finns bara en balans mellan antalet utbildade och arbetsmarknadens behov för en fjärdedel av alla utbildade. Dimensioneringen av utbildningar måste i högre omfattning ske utifrån arbetsmarknadens behov.
Som en åtgärd föreslår Svenskt Näringsliv ett differentierat studiestödssystem där låne- och bidragsdel anpassas till studietid och arbetsmarknadsrelevans. Det skulle ge studenter incitament för att inte bara främja en hög individuell prestationsnivå och en god studieplanering utan också skapa förutsättningar för medvetna studieval. Då blir det också tydligare att utbildning är en investering, en investering som ska löna sig.
