Tångvallaskolan i Skanör fortsätter att utveckla entreprenöriellt lärande. Nyligen avslutades andra omgången av projektet ”Design for Change”, då eleverna definierar problem och jobbar sig fram till en lösning.
Att entreprenöriellt lärande egentligen inte är något nytt i skolan hörs med jämna mellanrum. Lärandeformen jämställs till exempel med problembaserat lärande och ämnesövergripande arbetssätt. Läraren Helena von Malortie menar emellertid att entreprenöriellt lärande är att gå ett steg längre. Det är avgörande att eleven, inte läraren, identifierar problemet och sedan jobbar med det hela vägen. Både lärare och elever får släppa kontrollen. Det är elevens kreativitet och intiativförmåga som måste få utrymme. Läraren får en coachande roll och behöver ha ett övergripande ansvar då arbetet till stor del sker utanför skolan.
Under diskussionerna i kollegiet på Tångvallaskolan har Helena von Malortie och hennes närmaste arbetskamrater kommit fram till hur de vill jobba entreprenöriellt. Dessutom uppmuntrar rektorn den ambitionen starkt.
Enkel process
Av den anledningen har projektet ”Design for Change” genomförts för andra gången. Inspirationen har hämtats från ett skolprojekt, som startades i Indien, men numera finns i ett 30-tal länder. Än så länge är Tångvallaskolan ensam i Sverige om att genomföra ”Design for Change”. Men nu hoppas Helena von Malortie och hennes kollega, Ingrid Tärneberg, att projektet kan få spridning till många fler skolor i Sverige.
– Metoden är en enkel process som får in entreprenörskap i skolan, säger de.
Eleverna ska utgå från problem som de identifierar i sin omgivning, tänka ut lösningar, agera utifrån detta och kommunicera ut sitt arbete. Det sistnämnda innebära att fotografera, filma, göra ett ”storyboard” och att kontakta media. Slutligen bedömer en jury på hemmaplan bidragen och två vinnare går vidare till den internationella tävlingen. Läs mer här.
Jobba självständigt
Ett exempel från projektveckan är en grupp flickor vars arbete gick ut på att tänka ut olika smarta sätt att hantera all tång på Skanörs stränder. Lösningarna var många, men slutligen fastnade de för att göra om den till biogas. I sin slutliga presentation beskrev de sitt arbete och sina tankar. De fick till och med åka till en tvådagars algkonferens tillsammans med olika experter.
Att eleverna trivs med arbetssättet är det ingen tvekan om. Det är utvärderingarna bevis för.
– De har tyckt om att få jobba självständigt, göra något på riktigt och ta egna initiativ. Det har varit makalöst att se hur alla utvecklats; inte minst elever som haft det lite jobbigt, berättar Helena von Malortie.
– Slående är deras ökade tro på sig själva. Känslan av att de kan, har drivit dem vidare att ta sig an nästa uppgift. Eleverna har också förvånats över att de blivit tagna på allvar av kommunen och företag, trots att de är barn.
Stor potential
Lärarnas reaktioner står inte långt efter.
– Reaktionerna från lärarna har positiva. De har smittats av elevernas entusiasm och imponerats över hur mycket de klarar av om de får chansen. Jag hoppas att det smittar av sig på hela skolan.
På Tångvallaskolan har terminens projektvecka precis avslutats, men ibland vill eleverna inte avsluta arbetet och deras entusiasm ska inte heller tidsbegränsas.
– Som lärare måste du vara flexibel och låta arbetet fortgå om eleverna vill det, säger Helena von Malortie. Och flexibilitet ska vara vägledande över huvud taget. Att projektet genomförs under en vecka, innebär inte att arbetssättet ska begränsas till en vecka.
– Entreprenöriellt lärande har en stor potential att bidra till skolarbetet i stort och inte bli något man bara arbetar med i projektform, betonar Helena von Malortie.
