Under sitt arbete som yrkeslärare har Fredrik Åberg observerat att hans elever blivit mer motiverade än vanligt under projektarbeten.
– Jag märkte oerhörd ökning på elevernas motivation under projektarbeten. De blev oerhört taggade och även de som normalt sätt inte var så motiverade blev det. En del gick det inte att få stopp på.
Till slut frågade han sig varför och beslöt sig för att forska i saken. Undersökningen gjorde han förra året under yrkeslärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Samtidigt jobbade han med sitt ordinarie arbete som yrkeslärare.
Numera förespråkare
Resultatet pekar på att entreprenöriella arbetssätt taggar eleverna. Men det var egentligen inte hypotesen inför examensarbetet ”Vilka faktorer anser hantverkselever bidrar till deras inre motivation?”.
– Mina föresatser var inte alls att skriva om entreprenöriellt lärande. Men mina resultat är väldigt positiva för förespråkarna, säger han och medger att han numera tillhör dem.
– Utgångspunkten var istället att grupparbete som arbetsform var den avgörande faktorn för elevernas ökade motivation. Men den teorin har jag fått revidera något, säger Fredrik Åberg.
– Det visade sig att grupparbete i sig inte var någon positiv motivationsfaktor, men att det i kombination med en rad andra faktorer bidrar till en ökad motivation hos eleverna.
Nyfikna och engagerade
Faktorer som visat sig direkt påverka den inre motivationen hos eleverna är lärarens kunnighet i ämnet, förmåga att förklara och ge beröm samt vara rättvis.
– Läraren har alltså visat sig vara oerhört betydelsefull för den inre motivationen, säger Fredrik Åberg.
Ytterligare faktorer som visat sig bidra till elevernas inre motivation är till exempel att eleverna blir delaktiga, nyfikna och engagerade och ges möjlighet till eget inflytande, samt att undervisningen är varierad.
– Resultatet visar stora likheter med entreprenöriellt lärande, konstaterar Fredrik Åberg.
Skygglappar
Fredrik Åberg menar att han och många lärare jobbat entreprenöriellt tidigare, utan att sätta namn på arbetssättet. Själv kallar han det ”att få in rätt tänk hos eleverna”.
– De handlar om att de lär sig att resonera på ett visst sätt. Jag ska inte tala om vad de ska göra, det ska de uppmuntras att räkna ut själva. Men det är verkligen inte så att jag låser in mig i ett rum, betonar Fredrik Åberg. Nej, i så fall tycker han att lärare som bedriver traditionell katederundervisning, har det bekvämare.
– Bakom katedern behöver man inte se varje enskild elev på samma vis. Det går att stå där med skygglappar och tala rakt ut.
Stora krav på läraren
Entreprenöriellt lärande ställer tvärt om stora krav på läraren. Läraren måste diskutera individuellt med eleverna och inte i samlad grupp.
– Entreprenöriellt lärande hänger helt och hållet på lärarens kunnande och förmåga att förklara. Och att läraren tycker att jobbet är roligt. Det smittar av sig på eleverna, säger Fredrik Åberg.
Fredrik Åberg är väldigt kritisk till sin egen tid som lärarstudent och hur utbildningen hanterade vad som driver elevers inre motivation.
– Motivationsbiten är som en vit fläck på kartan. Mycket lite tid ägnades åt hur man håller lektioner på ett bra sätt och motiverar eleverna. Och om entreprenöriellt lärande talar man knappart alls, säger han och fortsätter:
– Istället fokuserar utbildningen på värdegrund och vad som är politiskt korrekt.
Fredrik Åberg tror inte att han är ensam om den här kritiken.
– Fler med mig kände att praktiken inte stämde överens med det som lärdes ut på lärarutbildningen.
