Idéerna mynnar ut i något verkligt och både resultatet och vägen dit ger eleverna ovärderliga erfarenheter. Eleverna lär känna sina styrkor och svagheter, tar initiativ, argumenterar för sina idéer, kompromissar och utvecklar sin kreativitet. Självklart lär sig eleverna också mer om att driva projekt och företag.
Ett entreprenöriellt lärande handlar om att bygga broar till omvärlden – lokalt och globalt, samtidigt som läraren antar rollen som handledare och coach.
Varför inte kontakta organisationer, det lokala näringslivet och kommunen för att skapa ett nätverk runt eleverna? Ideella organisationer vill gärna nå unga människor och företag inom näringslivet är säkert intresserade av ett ömsesidigt utbyte. Snart är eleverna själva i gång med att bygga egna nätverk.
Vad krävs för att entreprenörskap i skolan ska bli verklighet? Ja, grunden är lärare som vet att detta inte bara handlar om att starta företag, utan om ett förhållningssätt till lärande.
Vidare behövs en tydlig struktur, ett samarbete mellan lärare och stöd från skolledningen. Ramen för arbetet utgörs av projektplaner, loggböcker, handledarträffar, lektioner om ledarskap, grupprocesser och presentationsteknik.
Spännande projekt
Själv har jag ägnat mig åt socialt entreprenörskap för en hållbar utveckling i gymnasieskolan. I projektet involverade vi ideella organisationer som fick inspirera eleverna att se behov och målgrupper, både lokalt och globalt. Målen var att skapa en förändring, uppmuntra till nätverk, samhällsengagemang, personlig utveckling, kreativa idéer och problemlösning. Utifrån en inspirerande workshop utvecklade eleverna egna projekt som ett antal veckor senare presenteras inför en förväntansfull jury.
Eleverna hade utifrån bilder och berättelser kommit fram till ett antal spännande projekt. Ett elevprojekt syftade till att informera högstadieelever om sex, alkohol och droger. Eleverna kontaktade sponsorer och framställde enkäter. En grupp elever fann sponsorer som kunde bidra till en ”Heart bag” med förnödenheter till hemlösa i Stockholm. Slutligen valde en tredje grupp att stödja Röda Korsets arbete med rehabilitering av barnsoldater. De kontaktade en musikgrupp, hyrde en lokal och arrangerad en drogfri kväll.
Utveckla drivkraft
Vad tyckte eleverna om detta arbete? Ja, de efterfrågade fler verklighetsnära projekt, ansåg att de utvecklat kompetenser som att ta kontakter med myndigheter och sponsorer, att arbeta i grupp, hantera konflikter och att presentera sitt projekt muntlig.
Framförallt var de nöjda med att de gjort skillnad för andra människor. Vi lärare kunde konstatera att vi fått uppleva elever som stolt sträckte på sig när de förstått att deras projekt var i hamn. Även skoltrötta elever blommade ut och visade en annan sida av sig själva – de var driftiga, modiga och påhittiga.
Jag tror att entreprenörskap i skolan kan få eleverna att utveckla just den drivkraft, problemlösningsförmåga och sociala kompetens som efterfrågas i näringslivet, organisationer och offentlig verksamhet. Som lärare får du en energikick av att se inspirerade elever utveckla idéer utifrån behov och målgrupper i verkligheten. Pröva får du se!
Text: Anne Isberg
Fotnot: Anne Isberg är initiativtagare till organisationen Unga Sociala Entreprenörer som erbjuder ett utbildningskoncept med inriktning på socialt entreprenörskap till gymnasieskolor i Sverige. Hon är även gymnasielärare i samhällskunskap och svenska på Påhlmans Gymnasium i Stockholm.
anne@ungasocialaentreprenorer.se
