Jan Schierbeck är undervisningsråd och ansvarig för ekonomiprogrammet i den nya gymnasieskolan. Han ingår också i en grupp som jobbar med att implementera den nationella strategin för entreprenörskap i utbildningssystemet.
Examensmålen i den nya gymnasieskolan kommer att i ett flertal fall innehålla krav på att skolan ser till att eleven utvecklar sina entreprenöriella förmågor. Entreprenörskap ska finnas med som valbar kurs i alla gymnasieprogram och vara obligatoriskt på hantverksprogrammet, ekonomi-, handels och administrationsprogrammet- och naturbruksprogrammet.
Breda spåret
Jan Schierbeck understryker att entreprenörskap i skolan inte betyder att elever i grund- och gymnasieskolan ska fokusera på att starta företag.
– Det breda spåret är viktigt! Vi talar om ett entreprenöriellt förhållningssätt, att eleven utvecklas tillsammans med andra, ansvarar för att dra igång och skapa någonting. Det behöver inte vara ett företag.
– Sedan har läraren den viktiga och svåra rollen att skapa motivationen, säger Jan Schierbeck.
Enorma möjligheter
Han har erfarenhet. I 17 år har Jan Schierbeck varit gymnasielärare, i 12 år UF-lärare. Senast på Sjödalsskolan i Huddinge, som kammat hem i stort sett alla priser som finns för elever som startat företag i Ung Företagsamhets regi.
– Entreprenörskap i skolan kan ge enorma möjligheter. Vi vet vad man kan åstadkomma. Eleverna växer med ansvaret, säger han.
– Skolverkets ansvar är att få fler lärargrupper engagerade i det här, det är jätteviktigt. Det får inte bara bli en viss grupp som tar hand om entreprenörskapet.
Rektorer viktig målgrupp
Alla lärare ska nås med information om både den nya gymnasieskolan och entreprenörskapsdelen, via konferenser, punktinsatser och webbsändningar. Möjligheten att det inom lärarlyftet kommer att ingå kurser i entreprenörskap undersöks. Viktigt är också att begreppet entreprenörskap förklaras och förankras.
– Rektorerna är också en mycket viktig målgrupp för implementering. De kommer att behöva ett ordentligt sjok med entreprenörskap och mycket information om vad som förväntas av dem för att möta det nya.
Finns det oroliga lärare och rektorer?
– Kanske. Det finns de som är väldigt entusiastiska och glada att äntligen få jobba med entreprenörskap. Och så finns det ensamkrigarna, som kanske får det svårare att ta till sig det nya.
Se på akademin
Att få in det entreprenöriella förhållningssättet i all undervisning, tror han heller inte är möjligt.
– Det finns ibland i diskussionen en tendens att ställa bildningstanken och entreprenörskapet mot varandra som två oförenliga storheter och det finns de som vill hålla kvar den uppfattningen, säger Jan Schierbeck. Kanske kan det bli svårt att få med alla kategorier av lärare i processen mot en mer entreprenöriell skola.
Själv ser han inte någon motsättning mellan bildningstanken och den entreprenöriella tanken.
Hur högskolor och universitet tar emot entreprenörskapet kan ha stor betydelse för implementeringens framgång, menar Jan Schierbeck.
– I tillträdesreglerna meritvärderas idag inte entreprenörskap, vilket innebär att systemen jobbar emot varandra. Ska inte entreprenörskap räknas som en merit i nästa led? Hur akademin jobbar med detta behöver man också se på.
