I december förra året försvarade Magdalena Markowska framgångsrikt sin doktorsavhandling i företagsekonomi på JIBS. Hon har studerat hur företagare, i det här fallet gourmetkrögare, utvecklar sin entreprenöriella kompetens. I sin avhandling förklarar Magdalena Markowska flera av mekanismerna för entreprenöriell kompetensutveckling. Hon föreslår också sätt att underlätta processen. Till exempel genom att skapa sig en entreprenöriell identitet, ha tillgång till förebilder och att drivas av mål som fokuserar på att samla nya erfarenheten och inte enbart resultat.
Varför är förebilder så viktiga?
– Av flera skäl. Människors motivation att agera triggas genom andras exempel. Men efter hand kan förebilden övergå till att tillfredsställa andra behov hos entreprenören, till exempel som rådgivare.
Var det något resultat i din avhandling, som förvånade dig?
– Att den entreprenöriella identitetet var så viktig för entreprenörerna och deras framgång förvånade mig. Också att förebilderna fanns i entreprenörens omedelbara närhet. Jag förväntade mig att firade gourmetkockar skulle uppfattas som värda att ta efter. Men istället kunde förebilder vara tidigare anställda, eller en medarbetande chef. De var tillgängliga nära entreprenören.
Mot bakgrund av din forskning; hur anser du att entreprenöriell kompetens skulle kunna utvecklas inom utbildningssystemet?
– Entreprenöriella handlingar kräver förmåga att ta beslut under osäkra förhållanden. Forskning betonar behovet av en förlåtande och möjliggörande kultur, som uppmuntrar studenter att ta vara aktiva, att lära av egna beslut och handlingar. Mina observationer av klassrummet pekar på att utbildningssystemet fortfarande fokuserar mycket på att hitta den rätta lösningen.
Är det rätt att säga att man inte föds till entreprenör, utan utvecklar de kompetenserna?
– Ja, jag tror att det är möjligt att utveckla entreprenöriella kompetenser. Våra egna studier visar att våra studenters entreprenöriella attityder och förmågar förändras märkbart efter olika kurser som handlar om detta.
Genom att tillåta studenter att prova på de olika aspekterna av entreprenörskap får de dessutom en chans att avgöra om entreprenörskap är något som passar dem. Och det kan vara lika viktigt att veta att det inte passar en viss individ, menar Magdalena Markowska.
Vad kan utbildningssystemet/skolor lära av din avhandling?
– Det är viktigt att inse att utveckling av entreprenöriell kompetens inte enbart kräver nya kunskaper, utan först och främst utveckling av uppfattningar och attityder. Om man inte tror på sin egen förmåga, kommer man inte att engagera sig i en aktivitet.
Hur tycker du att skolor arbetar med elevernas entreprenöriella utveckling idag?
– Jag känner inte till den svenska grundskolan och gymnasieskolan i detalj. Men de studenter som kommer till oss, särskilt de som varit med i Ung Företagsamhet, är entusiastiska och mycket öppna för entreprenörskap. Även om de är osäkra och inte så strukturerade är de villiga att anta utmaningar som vi erbjuder dem.
– Så det verkar som om utbildningssystemet gör något rätt när de lyckas visa elever och studenter entreprenörskap kan vara roligt och en attraktiv karriärmöjlighet, säger Magdalena Markowska och fortsätter:
– Genom att erbjuda Ung Företagsamhet går det svenska utbildningssystemet i rätt riktning, men det finns fortfarande mycket som kan göras för att fostra processen. Det handlar inte om att göra alla till en entreprenör, utan att förse studenter med en realistisk uppfattning om vad entreprenörskap innebär och ge dem verktyg som de kan använda i sin karriär oavsett om de blir oberoende entreprenörer eller entreprenöriella anställda.
Länk till avhandlingen “Entrepreneurial Competence Development: Triggers, Processes & Consequences".
