Historien omkring oss är utgiven av Liber och författad av Magnus Hermansson Adler, universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet. Den är tänkt för dem som vill ha ett lättläst alternativ för gymnasiets A-kurs i historia. Jag kan dock inte finna att boken skulle vara mer lättläst än andra läroböcker för gymnasiet. Tvärtom görs ofta hänvisningar till företeelser som en normal elev knappast kan ha tillräcklig kunskap om för att förstå lärobokstexten.
Det som mest skiljer bokens uppläggning från motsvarande läroböcker är att den är mindre omfattande och att den koncentrerar sig på svensk historia – även om den för varje tidsperiod gör internationella utblickar.
Tillhör de bättre
Boken tillhör definitivt de bättre när det gäller att skildra näringslivets utveckling fram till andra världskriget. För varje historisk epok belyses något eller några exempel på viktiga företag eller företagare.
I kapitlet om medeltiden berättas om handelsstaden Visby och om Hansans roll. Här kunde man dock önska att författaren skulle ha sagt något om de ekonomiska innovationer som bidrog till Hansans betydelse – deras styrka vilade inte bara på vapenmakt. Under stormaktstiden berättas bland annat om Louis De Geers insatser inom vapenindustrin samt om den viktiga Falu gruva och om kopparens roll i ekonomin.
"Blomstermålningar"
I kapitlet om 1700-talet finns ett ordentligt avsnitt om den svenska järn- och stålindustrins betydelse. Samtidigt beskrivs hur den svenska ekonomin hämmades av olika regleringar.
Historien omkring oss är ovanligt tydlig, för att vara en lärobok, i sin beskrivning av hur ekonomiska liberaliseringar bidrog till att den industriella utvecklingen tog fart på 1800-talet. Författaren nämner också att ”finansministerns så kallade blomstertal” bidrog till att riksdagen godkände utlandsupplåning för stambanebygget.
Här hade det väl varit på plats att namnge finansministern, alltså Johan August Gripenstedt och att förklara uttrycket ”blomstertal” (eller ännu hellre använda det historiskt korrekta uttrycket ”blomstermålningar”).
Grunden till Åhléns
I boken nämns ett par viktiga 1800-talsindustrier och uppfinnare, bland annat Nohab i Trollhättan (ånglok), Gustaf de Laval (separator) och Sven Wingquist (kullager). Wingquists insats beskrivs dock något missvisande. Dessutom är det en brist att man inte anger namnen på företagen de grundade (Separator/Alfa Laval respektive SKF).
I boken avbildas den första succéprodukten från postorderföretaget Åhlén & Holm, nämligen ett oljetryck av kungafamiljen. Men man säger bara att bilden fanns ”till salu på postorder”. Man måste nog vara universitetslektor i ämnesdidaktik för att inte inse poängen med att upplysa eleverna om att oljetrycket lanserades av J.P. Åhlén, grundare och namngivare till det som i dag är varuhuskedjan Åhléns.
Alexanderson-sändare
Historien omkring oss är ovanlig då det gäller att berätta om framsteg i det svenska näringslivet under mellankrigstiden. Här nämns bland annat Asea, Bofors och Ivar Kreuger. Det sägs att 1920-talet har kallats ”Sveriges andra storhetstid” (även om det uttryck som lanserades under 1920-talet var ”Sveriges andra stormaktstid”).
Som ett exempel på svenska framsteg från den perioden beskrivs radiostationen i Grimeton utanför Varberg, öppnad 1924 (inte 1922 som boken påstår). Boken säger att den byggde på en uppfinning av svensk-amerikanen Ernst Fredrik Werner. Men uppfinnaren hette Ernst Alexanderson och sändaren kallas för Alexanderson-sändare. Han hade Fredrik och Werner som mellannamn.
Näringslivet tappas bort
På ett för läroböcker tyvärr typiskt sätt tappas näringslivet bort då historien efter 1945 ska beskrivas. Här finns nästan inga nya företag, inga nya produkter, inga nya uppfinningar eller konstruktioner. Det enda jag har funnits är korta omnämnanden av Ericsson (mobiltelefoner), SKF (kullager) och HSB (Turning Torso).
Betydligt större utrymme ges åt demonstrationerna för almarna i Stockholm 1971 och mot tennismatchen mot Rhodesia i Båstad 1968. Den ekonomiska utvecklingen under senare decennier beskrivs genom flera tvivelaktiga påståenden, till exempel:
Avregleringen av elmarknaden har lett till att elbolagen pressade priserna i höjden. (Var det inte energibeskattningen som höjde priset?) Datoriseringen och effektiviseringen har förvärrat arbetslösheten. (Hade vi haft fler jobb om vi bevarat en äldre teknik?) Författaren klagar på att den moderna informationstekniken inte är tillgänglig i fattiga länder. (I själva verket är det nog inget avgörande tekniskt genombrott som fått så snabb spridning, även i fattiga länder, som just Internet och mobiltelefoni.) De anställda förlorar på att företag flyttar produktionen till länder med lägre kostnader. (Det är svårt att skapa nya och bättre jobb om man inte också avvecklar gamla och sämre jobb.)
Spya över kapitalet
Lägg därtill gottköpsmarxismens traditionella spya över det amerikanska kapitalet och dess ”Coca-Cola-imperialism eller McDonaldisering”. I en kommande bok kan väl lektor Hermansson Adler försöka att på ett ämnesdidaktiskt korrekt sätt försöka förklara om det är Coca-Cola-imperialismen eller McDonaldiseringen som har gjort USA till en ledande nation inom en rad vetenskaper, teknikområden, industri- och tjänstebranscher och kulturyttringar. I Historien omkring oss finns nämligen ingen antydan om att någon amerikan under det senaste halvseklet i något avseende skulle ha bidragit till att göra världen bättre.
