Hon ska skapa en sant entreprenöriell skola
Utbildning Upp till bevis! Det gäller för Anna Fredqvist, nybliven biträdande rektor på gymnasieskolan DCC i Västerås. I flera år har hon lett stadens satsning på "Entreprenörskap i skolan". Nu ska hon förverkliga lärdomarna i en egen skola.
Friskola bidrar till integrationen
Friskolan Friskolor påstås ofta bidra till ökad segregation i samhället genom att vara selektiva i sitt urval och har en homogen elevkull. Denna bild är långt ifrån verkligheten på Göteborgs Tekniska College. Här studerar elever med olika bakgrund och ursprung – sida vid sida – med ambitionen att utvecklas och konkurrera om framtida jobb.
"Elever och näringsliv
våra uppdragsgivare"
Friskola i fronten "Lika väl som skolor förväntas ha skolsköterska och studie- och yrkesvägledare, borde de ha krav på sig att ha en anställd som bara jobbar med näringslivsutveckling", anser Kemel Benali, VD för fristående RHS-gymnasiet.
RHS vill slå ett slag
för naturvetenskapen
Friskola i fronten 300 elever från grundskolor i Norrtälje kommun intog igår RHS-gymnasiet i Norrtälje. Tillsammans med Plast- & Kemiföretagen genomfördes en temadag med kemi i fokus. Även NO lärare bjöds på inspiration att ta med sig tillbaka till klassrummet.
Pedagogiskt ideal driver
dem att starta friskola
Friskola I höst startar Enköpings första entreprenörskola för förskoleklass till årskurs sex. Skolan har profilen matematik, naturorienterade ämnen och teknik. Bakom friskolan står mor och dotter Lennersand.
10 000 elever köar
till hennes skola
Friskolorna Internationella Engelska Skolans ägare Barbara Bergström är inte bara skolledare, hon är Årets Företagare i Sverige också. "Jag har gått emot trender hela tiden. Att då bli framhävd på det här sättet, känns som ett värdefullt erkännande", säger hon.
Friskolorna "en god kraft"
anser Lotta Grönblad (s)
Framtidens skola "Skolan behöver förankring, nytt ledarskap och fler kvalitetsmätningar", säger Lotta Grönblad, socialdemokraterisk skolpolitiker. "Vår syn skiljer sig inte mycket från Alliansens skolpolitik."
"Jag var inte ute efter
friskolorna som sådana"
Myterna om friskolan Friskolor "handplockar elever". Andra "väljs bort av ekonomiska skäl" och det finns friskolor som ägnar sig åt att "diskriminera eller skrämma bort barn." Det var tonläget i ett debattinlägg i Dagens Nyheter nyligen. Författare var Carin Jämtin, oppositionsborgarråd (s) i Stockholm. Och de ilskna reaktionerna lät inte vänta på sig.
Friskolor mer jämställda
än kommunala skolor
Myterna om friskolan 1 De fristående grundskolorna har fler flickor och fler elever med utländsk bakgrund än de kommunala skolorna. Det framgår av en rapport från Skolinspektionen. Faktauppgifter som går stick i stäv med den allmänna bilden av friskolorna. I en serie artiklar ska vi granska "sanningarna" om friskolorna.
Gå i friskola kräver inte rika föräldrar
Myterna om friskolan 2 Var tredje svensk tror att friskolor tar ut avgifter av sina elever. 13 procent tror att det är så i alla friskolor, 21 procent att det förekommer i en del av skolorna. Men båda uppfattningarna är felaktiga.
Seglivad myt att friskolor ratar vissa elever
Myterna om friskolan 3 Friskolor säger nej till elever som de inte vill ha. Och särskilt till dem, som kräver extra resurser. Kvar blir bara de duktiga och ambitiösa eleverna. Så låter ännu en myt om friskolorna. Men det är just en myt, för sådant agerande skulle innebära ett brott mot skollagen.
Friskolor inga gökungar
i kommunal ekonomi
Myterna om friskolan 4 Friskolorna urholkar kommunernas ekonomi eftersom varje elevplats kostar mer än i den offentliga skolan. Så låter ett vanligt påstående, men det stämmer inte. Konkurrensverket anser att friskolorna får mindre pengar än den kommunala skolan och framför allt finns inga siffror som stödjer uppfattningen.
"Fritt skolval sätt att kringgå segregation"
Myterna om friskolan 5 Förbjud alla populära kommunala skolor! De bidrar till segregationen! Så borde det låta från dem som vill förbjuda friskolor av det skälet. Många som väljer bort sin närbelägna skola gör det nämligen för ett annat kommunalt alternativ.
Fula grepp i debatten om friskolorna
Kommentaren Att välja en friskola kräver ett visst mått av engagemang; men inte höga inkomster. Om friskolemotståndarna slutade att sprida sina villfarelser, skulle kanske valfriheten anammas av alla, oberoende av inkomst.
Politiker håller fast vid löfte om valfrihet
Friskolorna "Vi stoppar inga friskolor, utan jobbar istället med att spetsa kommunens skolor. Konkurrens är bra, den gör att våra skolor blir bättre", säger Christer Rasmusson, skol- och fritidsnämndens ordförande i Helsingborg.
Självklart ja till friskolor!
Kommentaren Med inställningen att kommunal verksamhet är lika med "egen verksamhet" så vill vissa kommunalpolitiker tydligen inte släppa in nya aktörer på banan. Varför denna plötsliga återställarpolitik? undrar kommunpolitikern Lise-Lotte Welander (kd).
Bergtorpsskolan ser elever
och föräldrar som kunder
Kvalitet i skolan Bergtorpsskolan i Täby gör skäl för uttrycket trägen vinner. I över tio år har den drivit ett systematiskt kvalitetsarbete, med ständigt bättre resultat. Och i år tilldelades den Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2006.
Om likvärdighet, segregation och friskolor
Kommentaren Det kan väl knappast vara de dryga 400 grund- och gymnasieskolor som drivs i aktiebolagsform som bär skulden till ökad segregation i samhället eller kvalitetsbrister i skolorna?
"Löjets skimmer över vinstdebatt"
Det värsta påståendet om friskolorna är att de bidrar till segregation, menar Jan Larsson, vd för Proteam AB i Norrköping.
"Oerhört fräck debatt om friskolorna"
Friskolor bidrar till att utveckla hela det svenska utbildningssystemet. Men verksamheten debatteras ständigt, särskilt nu inför valet. Skolorna längtar efter arbetsro och att uppskattas efter förtjänst.
