Höstterminen 2011 ska den nya programstrukturen för landets gymnasieskolor börja gälla. Programutbudet i den nya gymnasieskolan stramas upp till18 nationella program: tolv med yrkesinriktning och sex med högskoleförberedande inriktning.
Det innebär att regeringen nu rensar i den ibland vildvuxna floran av lokala och specialanpassade utbildningar som vuxit fram, inte sällan i kommunala gymnasier, när konkurrensen mellan skolorna skärpts. Ämnen som skönhetsvård och smink, spa-teknik, hundmassage, teaterproduktion och andra utbildningar som knappast ledde vidare till varken arbete eller högskolestudier.
– Med alla lokalt beslutade varianter kan eleverna idag ställas inför hundratal val i gymnasieskolan, säger Jan Sydhoff, chef för gymnasieenheten på Skolverket. I den nya gymnasieskolan ska utbildningarna rymmas inom nationella program och det ger färre studievägar för eleverna.
Borde ha gräddfil
Det är en inriktning som Friskolornas riksförbund har protesterat mot. En del av de fristående gymnasierna har specialinriktade program med hög integritet och ämnesområden som är direkt yrkesinriktade.
– Ja, vi har käftat emot ända sedan regeringsproppen kom, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund. Jag brukar ta Marina läroverket och Säkerhetsgymnasiet som exempel på att det inte går att bara stoppa in deras verksamhet i de nationella programmen. Det är faktiskt horribelt att utsätta en fungerande verksamhet för en sådan prövning. Som jag ser det borde de verkligt specialiserade gymnasierna ha en gräddfil in i det nya systemet.
En del i skolornas anpassning till den nya gymnasieskolan innebär att de fristående gymnasierna måste ansöka om nya tillstånd hos Skolverket. Det kommer att ske genom ett förenklat ansökningsförfarande, de exakta reglerna är ännu inte utformade av regeringen, men när de kommer är tidtabellen snäv.
– Det slutliga regeringsbeslutet om gymnasieskolan är inte färdigt förrän till sommaren, säger Carl-Gustaf Stawström. I slutet av augusti ska alla friskolors ansökningar vara inne och sedan blir det ett beslut innan jul. Visar det sig då att delar av en skolas undervisning inte ryms i de nya nationella programmen, då har de inte lång tid på sig att göra förändringar innan allt träder i kraft höstterminen 2011.
Finns det risk att fristående gymnasier slås ut ur den nya gymnasieskolan?
– Det finns en potentiell risk för det, ja. Men en större risk är att de nya reglerna uppmuntrar till försiktighet, att man drar ner på ambitionerna med bra specialinriktningar och kryper in i systemet. Den valfrihet som friskolorna framväxt inneburit kan komma att beskäras i viss mån.
