Frågan om friskolorna och den kommunala ekonomin är ett av de hetare inslagen i debatten om friskolorna. Därtill ett område där myterna frodas och de försåtliga formuleringarna i medierapporteringen firar triumfer.
”Varje elev som bestämmer sig för att gå i friskola får kommunen betala 90 000 kronor för varje läsår.” Det skriver Sundsvalls Tidning den 16 februari i år och glömmer samtidigt att berätta resten av sanningen: Att varje elev som bestämmer sig för att gå i den kommunala skolan också kostar kommunen 90 000 kronor varje läsår. Liknande formuleringar om dyra friskolor och friskolor som tvingar offentliga skolor att stänga, dyker med jämna mellanrum upp i de flesta tidningar i landet.
– Ja, just det där med ekonomin, att friskolorna suger ut kommunernas ekonomi, brukar ofta läggas till på slutet i många artiklar, som en extra krydda, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas Riksförbund.
Kostnader blandas samman
Att myten om de utsugande friskolorna kan florerar som den gör beror dels på att olika kostnader blandas samman, dels att det inte finns några heltäckande undersökningar gjorda i ämnet. I bristen på konkreta fakta blandas olika åsikter fritt utan att debattörerna löper risken att avslöjas som lögnare.
I debatten hänvisas nu och då till en undersökning som LO gjorde 2003 där organisationen kom fram till att varje friskoleplats innebär en merkostnad på 25 000 kronor för kommunerna.
– Men det stämmer inte, säger Carl-Gustaf Stawström. Uppgifterna har inte kunnat beläggas och utredarna själva reserverade sig redan i rapporten. Konkurrensverket har dessutom visat att många friskolor får mindre pengar än de kommunala på samma ort.
Osäkra resultat
En av få undersökningar som gjorts senare år står Institutet för Framtidsstudier för och kom 2007. I den har Jesper Antelius, verksam vid Riksrevisionen, gjort jämförelser av ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka kommunernas kostnader när en friskola etableras, till exempel geografiska skillnader och faktiska kostnader. Svaret på frågan om friskolor urvattnar den kommunala budgeten visar sig vara – det beror på...
– Den sammanfattande tolkningen av resultaten blir att även om det finns ett samband mellan en högre genomsnittlig elevkostnad och en högre andel elever i fristående grundskolor, så kan man inte dra slutsatsen att den senare orsakar den tidigare, skriver Jesper Antelius i sin rapport.
Godtyckligt avdrag
Under en kort övergångsperiod kan en kommun där en friskola startar, innan den hinner ställa om verksamheten till ett färre antal elever, få en marginell ökning av elevkostnaderna. Enligt Jesper Antelius beräkningar hamnar de på cirka 150 – 200 kronor per elev och läsår, alltså långt från de 25 000 kronor som LO hävdade i sin rapport.
Å andra sidan finns det kommuner som använder det så kallade skolpliktsavdraget – en summa som kommunen får dra från ersättningen till friskolorna eftersom de har ansvar ett erbjuda alla barn i kommunen skolgång – helt godtyckligt och på så sätt kompenserar sig för ökade kostnader.
– Skolpliktsavdraget är bara en av många delar i kommunernas kostnader för skolan där det varken finns entydiga regler eller system för beräkningarna, säger Carl-Gustaf Stawström. Det gör att en friskola har mycket svårt att få sin sak prövad i domstol.
"Marknadsmässig" hyra
Det förekommer också att kommuner, för att möta konkurrensen från friskolor, ökar anslaget till den egna skolan och alltså får en förhöjd skolbudget.
Ytterligare ett dilemma är att det inte finns några helt säkra siffror på vad en kommun egentligen har för kostnader för skolan. Mycket av den service som skoleleverna i den kommunala skolan utnyttjar, till exempel idrottsanläggningar, bibliotek och liknande finns redan i den befintliga infrastrukturen. Ska det belasta skolbudgeten och i så fall hur? Även det faktum att många kommuner tar ut ”marknadsmässig” hyra av sina skolor, samtidigt som det är förbjudet för skolorna att flytta till andra och billigare lokaler, försvårar för den som vill skapa en exakt uppfattning om kostnaderna.
Lägre kostnad utanför storstäderna
I de tre storstadsregionerna, där det råder en positiv inställning till friskolor, kan en något högre kostnad per elev spåras, 145 kronor per elev och år närmare bestämt. Det beror på att skolförvaltningarna där med den positiva inställningen i botten, har en både högre ersättningsnivå och ett mindre tilltaget skolpliktsavdrag. I landets övriga kommuner går kostnaderna åt motsatt håll. Allt enligt Jesper Antelius:
– Utanför storstäderna har en ökning av andelen elever i fristående grundskolor lett till en minskning i kostnaden per elev och år med 64 kronor.
Ideologi påverkar ekonomi
Åter till det faktum som dyker upp varje gång vi analyserar de olika myterna: Det är den grundläggande ideologiska inställningen till friskolor som avgör både kvaliteten på argumentationen och – än viktigare – ekonomin kring friskolorna, vilket Konkurrensverket påpekade redan år 2003.
Det finns en risk att kommuner som har en negativ inställning till etableringen av friskolor kan motarbeta dem genom att tillämpa höga skolpliktsavdrag. Samtidigt kan kommuner med en positiv inställning till etablering av fristående skolor uppmuntra dem med låga eller helt uteblivna skolpliktsavdrag.
Med det i åtanke går det att konstatera ett nationellt både och: Ja, i vissa lägen drar en friskoleetablering med sig en marginellt förhöjd kostnad. Nej, en friskoleetablering minskar tvärtom kommunens kostnader för skolverksamheten.
– Och framför allt, säger Carl-Gustaf Stawström, är det naivt att tro att om man skapar nåt helt nytt, som vi gjort i och med friskolorna, så skall det vara helt kostnadsneutralt.
