Ett instrument för segregering, elitskolor som utarmar hela den svenska skolsituationen. Röstläget brukar vara högt när friskolorna debatteras och den gängse bilden av friskolorna är att de i första hand är till för en liten, välbeställd och engagerad grupp svenska föräldrar.
Strax före semestern presenterade dåvarande Skolverket en undersökning där man med hjälp av 34 olika kriterier bearbetat statistiken som finns om grundskoleelevernas socioekonomiska faktorer. Resultatet var smått sensationellt: De fristående grundskolorna hade en högre andel flickor och en högre andel elever med utländsk bakgrund än de kommunala grundskolorna.
Resultatet väckte dock ingen uppmärksamhet. Skolinspektionen, den nya myndighet som den 1 oktober tog över efter Skolverket, släppte i slutet av november ett pressmeddelande, som inte heller det skapat någon debatt. Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolinspektionen står dock fast vid siffrorna:
– De stämmer och kommer ur statistikkörningar som Skolverket gjorde under våren 2008.
Allt fler vill ha valfrihet
Orsakerna till resultatet ser Claes-Göran Aggebo främst i det faktum att antalet fristående skolor ökat i antal, många av dem är skolor med ”vanlig pedagogik” och friskolorna är idag jämnare spridda över landet.
– Dessutom har skillnaderna i föräldrarnas utbildning och bakgrund minskat, fortsätter han. Allt fler föräldrar ser positivt på valfriheten och utnyttjar de möjligheter som står till buds.
Hamnat mellan två stolar
På Friskolornas Riksförbund är glädjen stor över undersökningen.
– Den visar att vulgärargumenten i debatten inte stämmer, säger kanslichef Carl-Gustaf Stawström.
Friskolornas Riksförbund har själva känt till resultatet sedan i somras och jagat på först Skolverket och sedan Skolinspektionen för att undersökningen skulle offentliggöras.
– Att uppmärksamheten blivit så liten tror jag beror på att undersökningen hamnat mellan två stolar, fortsätter Carl-Gustaf Stawström. Skolverkt upphörde och Skolinspektionen vill inte stå för något som den gamla myndigheten gjort. Dessutom är det naturligtvis fakta som gör att många debattörer måste revidera sina åsikter.
– Vi har själva tvekat med att gå ut med resultatet eftersom vi inte haft tillgång till hela undersökningen och alla de 34 kriterier som den baseras på.
Huvudmannaskap inte allt
Carl-Gustaf Stawström hoppas att den negativa synen på friskolorna nu ska minska och att fler inser att det inte råder någon tävling mellan olika skolformer.
– Huvudmannaskapet för en skola är inte allenarådande utan hur skolan, rektor och lärare, arbetar med eleverna.
Claes-Göran Aggebo är inne på liknande tankar:
– En fungerande ledning och lärare som drar åt samma håll ger den bästa grundförutsättningen för en skola.
