– Det är valfriheten, som är den segregerande mekanismen. Problemet är inte att det finns skolor som drivs av en annan huvudman. Det kan finnas segregeringseffekter mellan kommunala skolor inom ett stadsdelsområde, säger Jenny Kallstenius, vid Stockholms universitet. Hon är doktorand vid sociologiska institutionen och bedriver forskning om skolvalfrihet, integration och segregation.
Det som väljs, som alternativ till den närbelägna kommunala skolan i förorten, är kommunala innerstadsskolor, kommunala friskolor, profilerade kommunala skolor och friskolor.
Valfriheten verkar åt två håll
Att förbjuda rätten att välja är inte möjligt, tror Jenny Kallstenius. Undersökningar visar dessutom att svenskarna uppskattar det fria valet av skola.
– I en tid när vi väljer elleverantör och husläkare kan vi inte backa bandet när det gäller skolvalfriheten.
Och det kanske inte heller är önskvärt. För valfriheten motverkar även segregationen.
– Även om vi kan se att det oftare är elever med högutbildade föräldrar som aktivt väljer skola, så väljer även lågutbildade. Valfriheten har öppnat möjligheten att kringgå boendesegregationen, säger Jenny Kallstenius.
Valfriheten verkar på två sätt
För när man talar om mekanismerna bakom segregationen, så står ändå boendet i förgrunden. I studien ”I min gamla skola lärde jag mig fel svenska” från 2006 skriver Jenny Kallstenius och medförfattaren Nihad Bunar: ”Att hävda `att det blir mindre segregation om eleverna stannar nära hemmet´ är inte bara att missförstå, utan även att skymma problemets kärna.” Jenny Kallstenius säger att hon fortfarande står fast vid den uppfattningen.
– En av orsakerna till genomförandet av valfrihetsreformen var att man från politiskt håll såg en koppling mellan boendesegregation och segregationen i skolan. Det paradoxala är att vi idag kan se att valfriheten både bidrar till och motverkar segregationen inom skolan, säger Jenny Kallstenius.
Men skulle segregationen minska om man tog bort det fria skolvalet?
– Det går inte att svara på. Boendesegregationen är den stora boven med de sociala skillnader som den medför, svarar hon.
– Det går säkert att hitta någon forskare som kan en svart/vit bild. Men frågan är komplex och kan angripas och besvaras på olika sätt.
– Vi vet inte heller vad det fria skolvalet innebär på längre sikt. När vi har facit på hand kan vi säga hur det blev. Därför är det för tidigt att riva upp reformen, även om någon politiker skulle vilja det.
Inte heller när det gäller religiösa friskolor går det att slå fast att de bidrar till segregationen, säger Jenny Kallstenius.
– Det har inte forskats tillräckligt på det området, och nu hörs mest spekulationer.
Myter kan spä på segregationen
Jenny Kallstenius menar att debatten om valfriheten och friskolorna består av ”mycket åsikter av ideologisk art”. Och det märks både i media och inom politiken.
– Många blandar ihop privata skolor och friskolor. Men i Sverige finns nästan inga privatskolor. Vi skulle behöva föra över diskussionen till våra förhållanden, säger Jenny Kallstenius.
– Att blanda ihop terminologin och tala om privata skolor väcker associationer, som kan ha segregerande effekt. Därför är det viktigt att hålla isär vad man pratar om. Många tror till exempel på myten att det kostar jättemycket pengar att gå i en fristående skola.
– Det kan till exempel finnas elever som är exceptionellt duktiga i teknik och som skulle må bra i en friskola med teknisk profil. Istället tror de att de inte har en chans. De måste få en information om vilka möjligheter som finns för dem!
