Till det bidrar säkert att skolans läroplan i Finland anger hur elevernas arbetslivsorientering ska ske. Att få kännedom om arbetslivet är en del av den obligatoriska undervisningen som slagits fast av Undervisningsministeriet.
Att kommuner och skolor i Sverige kan välja bort praktisk arbetslivsorientering, förvånar Markus Jussila.
– Att lägga ner prao utan diskussion och kritisk debatt sker inte hos oss, säger han.
Prao är en bra sak
Österbottens Företagarföreningen gör sitt för att förbättra elevernas praktik i sina 1 200 medlemsföretag. En intern undersökning visar att 60 procent av dessa har haft praktiserande ungdomar från högstadiet under de senaste två åren. Det vanligaste skälet att företagen inte tagit emot praoelever är att de inte blivit kontaktade. Markus Jussila ser gärna att det blir fler.
– Vi tycker att prao är en bra sak, som vi kan utveckla och göra ännu bättre. Och företagarna i vår undersökning är ännu positivare än vi trodde.
Närmare 90 procent av företagen säger till exempel att de kan tänka sig att ta emot praoelever igen.
Dra nytta av intressen
Som stöd har Österbottens Företagarföreningen tagit fram Framtidens Medarbetare – en handbok för Företagare.
– Prao är för de flesta elever den första kontakten med arbetslivet. Den första arbetserfarenheten är något som man minns länge och därför är det viktigt att kunna ge en bra bild av arbetslivet, säger Markus Jussila.
– Ett väl förberett mottagande av eleven och en tanke kring vad han eller hon kan göra under sin tid i företaget är bästa sättet att få ett gott utbyte.
Företagen kan dra nytta av elevernas intressen och färdigheter och samtidigt göra praovistelsen intressantare.
– Elever har många gånger gedigna datakunskaper som företaget kan ha nytta av. Eller varför inte låta eleverna ta fotografier av företaget, som sedan kan användas i den framtida marknadsföringen, säger Markus Jussila.
Ett tips är att be att få elevens CV.
– Den berättar mycket om eleven och kan vara till god hjälp för att få veta vad är eleven vill lära sig och vilka kunskaper eleven har som kan vara till nytta för företaget.
Eleven behöver hjälp på vägen
Att vara förberedd inför praovistelsen gäller naturligtvis också eleven. Markus Jussila tycker att skolor ofta kunde ta ett större ansvar för att förbereda och följa upp elevers tid på en arbetsplats.
Endast en fjärdedel av företagen i undersökningen tycker att syftet med praon varit tydlig när de haft elever hos sig. En fjärdedel tycker att den varit ganska eller mycket dålig.
– Man kan inte kräva att en 15-åring är helt självgående. Det behövs någon hjälp på vägen från skolans sida. Eleven kan till exempel uppmanas att kolla företaget hemsida i förväg, säger Markus Jussila.
Lever i olika lådor
I Finland är det studiehandledarna som ansvarar för skolans praoverksamhet.
– Deras bakgrund varierar. En del har ingen erfarenhet av företagsvärlden. Därför skulle det vara bra med mer samverkan överhuvudtaget. Vi inom näringslivet vill inte vara pekpinne, men som samhället utvecklar sig idag är det viktigt att eleverna får företagarbiten. Jag har en känsla av att ni ligger före i Sverige när det gäller den saken.
Markus Jussila fortsätter:
– Samverkan mellan skola och företag är ingen raketvetenskap. Det gäller bara att tala med skolan. Men det är en utmaning att få till det på ett naturligt sätt. Historiskt sett är skolan en skild del från övriga samhället, som mycket sällan talar om företagande.
– Mycket har blivit bättre, men vi lever fortfarande i olika lådor.
