Anders Lovén sympatiserar med att makthavare på central nivå inte gärna bestämmer hur kommunerna ska driva sin skolverksamhet.
– Ändå reglerar de mycket i skolans värld, fast praon vågar de sig inte på.
Han tror att den rädslan, i kombination med okunskap om praons specifika värden, gör att allt fler skolor lägger ner sin praoverksamhet.
Öppna slussportar
En bit in på 2000-talet blev det en riksnyhet när Varbergs kommun beslutade att skrota sin praoverksamhet. Kommunen hänvisade till att Arbetsmiljöverkets regler skulle vara svåra att leva upp till. Något som verket avvisade och kallade ”en storm i ett vattenglas”.
– Varbergs beslut var som att öppna slussportarna. Efter det följde flera kommuner efter, säger Anders Lovén.
– Jag är bestört över att jag runt om i landet fortfarande ser tendenser till att det här fortgår.
Samtidigt möter han studie- och yrkesvägledare som börjat reagera och tycker att avvecklingen gått för långt.
Besviken över avveckling
Flera studier vid Malmö Högskola visar att elever är överväldigande positiva till prao. Sara Glaad, nyligen färdig som studie- och yrkesvägledare, visar även detta i sitt examensarbete där hon intervjuat elever i Nybro kommun. 93 procent anser att prao är en viktig del i skolans verksamhet. En majoritet vill till och med ha mer prao än de tre veckor de har. (Läs mer här.) Enligt Anders Lovén har prao också ”stöd hos den breda allmänheten.”
– Det finns en öronbedövande positiv majoritet. Jag blir förbannad och besviken över att avvecklingen ändå fortsätter.
Unik funktion
Skälet till att Anders Lovén strider för att praon ska återupprättas är att verksamheten har en unik funktion, som andra aktiviteter tillsammans med näringslivet inte kan ersätta.
– Poängen är att eleven ensam får vistas tillsammans med vuxna på en arbetsplats. Då får han eller hon svar på saker som Vem är jag? Vad har jag för resurser?
Positiva argument är, enligt Anders Lovén att prao:
- Underlättar elevernas studie- och yrkesval
- Bidrar till ökad kontakt mellan generationerna
- Tillför ämnesundervisningen nya perspektiv och ger stöd för inlärningen
- Ökar elevernas kunskap om arbetslivet och dess krav och möjligheter
- Bidrar till ökad självkännedom och självinsikt hos eleverna
Förrädiskt argument
– I tider av hög ungdomsarbetslöshet och när det tar allt längre tid för ungdomars utträde i arbetslivet är praon viktigare än någonsin! Svenska ungdomar får överlag väldigt lite insyn i arbetslivet, jämfört med andra länder.
Andra argument mot prao är att elever inte får tillräckligt stimulerande arbetsuppgifter.
– Jag är fascinerad över att skolor argumenterar mot prao för att de hört talas om någon dålig plats, säger Anders Lovén.
– Antingen bestämmer man sig för att prao är viktigt och gör något vettigt av den eller också målar man in sig i ett hörn genom att inte göra någonting.
Läs tidigare artiklar på samma tema:
Unik prao kan inte ersättas av projekt
Skola i Varberg går sin egen väg och behåller praon
