– Vi vill förbereda våra elever inför det högteknologiska samhälle som vi lever i idag, säger Ulla Lennersand. Trots att eleverna är så unga, är de lokala företagen med i högsta grad. Varje elev ska exempelvis ha en egen fadder.
Två år har det tagit att skriva ansökningar, skärskådas av Skolinspektion, leta lokal och äntligen kunna utannonsera starten. Just nu pågår rekrytering av lärare och elever.
Ansökan blev varmt mottagen av kommunens borgerliga majoritet, vilket var en anledning att välja Enköping. Däremot sade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej.
Hjärtat är NO-salen
Ulla och Carolina bor i Västerås, men bodde tidigare i Gävle. Där var Carolina med och startade en friskola. Hon har i tio år velat starta en skola med mamma Ulla, som äntligen sade okej för två år sedan.
Varför? Är en given fråga, när vi träffas hemma hos Ulla i Västerås.
– Vi tycker att det fattas matte, no-relaterade ämnen och teknik i de tidiga åldrarna i skolan. Om man börjar väva in detta tidigt, kommer intresset automatiskt, säger Ulla.
Och det ska ske när eleverna är små. Det är för sent att väcka lusten när de kommer upp i åttan. Hjärtat i skolan blir NO-salen där experiment ska genomföras varje dag.
Vad är tillväxt?
Att skolan kommer att ha en entreprenörskapsprofil innebär inte att alla de små eleverna ska bli miniföretagare, utan att ”nyfikenheten och lustfyllda lärandet ska väckas.” Här kommer näringslivet in.
– Dagens skola föder in eleverna i ett arbetstagande. Våra barn ska få smaka på hur det ser ut i näringslivet ur ett entreprenörskapsperspektiv. Vi måste tänka, tillväxt vad är det?
Fadder till varje elev
Eleverna i förskolan ska göra studiebesök i företagen som skolan ska samarbeta med. Från första klass ska alla elever ha en egen företagsfadder.
– Lisa får prata med farbror Sven. Han gör en konstruktion, som hon blir inspirerad och motiverad av, förklarar Ulla väldigt förenklat.
Redan idag finns 25 faddrar i startgroparna, till de 25 elever som börjar skolan efter sommaren.
– Faddrarna ska hjälpta till att koppla ämnena till verkligheten. Eleverna kommer att utveckla sin egen kunskap tillsammans med dem, säger Carolina.
I sexan genomförs ett entreprenörsprojekt, då eleven får göra en uppfinning eller liknande med sin fadder.
Barn kan inspirera
Det låter som om företagen ställer upp fantastiskt. Och så är det, bekräftar Ulla och Carolina. Men det har krävt mycket jobb och förmåga att kunna presentera vad skolan vill ha ut av samverkan väldigt tydligt. Detta varvat med ödmjukhet inför näringslivets verklighet.
– Företagen tror själva att de kan inspireras av barnens fria tankar. Själva är de så ofta styrda av hur saker ska vara, säger Carolina och fortsätter:
– De börjar också inse att det är de yngre eleverna man måste satsa på för att kunna påverka gymnasie- och högskoleval. Sedan kan engagemanget dessutom fungera som bra marknadsföring.
Båda är drivande
Carolina jobbar idag som klasslärare för en årskurs två i Västerås. Hon har varit lärare i tio år hennes inriktning är matematik, naturorienterade ämnen och idrott. I den nya skolan ska hon vara klasslärare till år 1-3.
Ulla har jobbat inom skolbarnomsorgen i 15 år. Hon har läst personaladministration och lite statsvetenskap och går just nu en treårig akademisk rektorsutbildning. Olika chefsbefattningar ingår i hennes karriär. Hon hor även byggt upp ett kvinnligt företagarnätverk.
Carolina tycker att hon och Ulla kompletterar varandra.
– Mamma är drivande och jätteduktig, säger hon och Ulla tycker det samma om Carolina.
Att de brinner för sin pedagogiska tanke, att blanda mycket teori och praktik, är uppenbart. Och det är den som ligger bakom att de ger sig in på friskolemarknaden. År 2014 kommer skolan att vara fullt utbyggd med 140 elever.
Och när ska ni börja ta ut vinster som går till er själva? Ulla skrattar gott åt den tillspetsade frågan.
– Första året kommer att bli jättetufft. Andra och tredje går vi kanske med plus. Men skolan ska ju utvecklas, så det kommer att dröja innan några pengar går till oss.
