Inte minst praoverksamheten är väl uppbyggd och genomtänkt. Catharina Persson arbetar mycket med denna tillsammans med ett 25-tal handledare.
Hon kan inte förstå företag som tycker att det är svårt att ta emot praoelever. Företaget behöver inte haka upp sig på att kunna erbjuda lämpliga arbetsuppgifter.
– Prao handlar inte om det. Det räcker att eleverna får vara med en handledare under arbetet, raster och luncher. Och att de blir sedda och att man bryr sig, då kan vi se att eleverna lyfter.

Lågstadieklasser besöker Peltor och får då veta hur viktigt det är att skydda sina öron. Här har klass A3A4 på Trelleborgsskolan i Värnamo tackat för besöket med bild på hela klassen.
Inget
grupptryck

Lågstadieklasser besöker Peltor och får då veta hur viktigt det är att skydda sina öron. Här har klass A3A4 på Trelleborgsskolan i Värnamo tackat för besöket med bild på hela klassen.
Men visst, det krävs en plan.
– Att eleverna blir väl mottagna och får ett schema är väldigt viktigt. När de kommer till företaget får de gå runt och presentera sig och alla vet att de kommer, säger Catharina Persson.
Tiden i företaget inleds alltid med att hon träffar eleven i enrum och talar om vilka regler som gäller i företaget.
– Vid introduktionen informerar jag eleverna om våra säkerhetsrutiner, om hur man uppför sig, att det är viktigt med närvaro, att man meddelar vad man är, vad man får göra och inte göra. Sedan brukar det inte vara några problem.
Hos oss finns inget grupptryck som eleverna måste leva upp till.
Tiden i företaget följs upp av att handledare sätter betyg, som skickas till skolan. Den följer i sin tur upp hur eleven tycker att tiden i företaget fungerat.
– Vi vill ju bli bättre och bättre, säger Catharina Persson.

På högstadiet i Värnamo kan eleverna delta i så kallade Credit-projekt. De besöker först Peltor, arbetar sedan med ett eget projekt i skolan och återkommer sedan till företaget för redovisning.
Vill
ljusa upp bild

På högstadiet i Värnamo kan eleverna delta i så kallade Credit-projekt. De besöker först Peltor, arbetar sedan med ett eget projekt i skolan och återkommer sedan till företaget för redovisning.
Peltor börjar ta emot praoelever redan i årskurs sex, då anställdas barn har företräde. Det är en slags anställningsförmån.
– Tanken är att barnen ska komma ut och se vad föräldrarna jobbar med. Bilden av industrin är ofta mörk. Vi ser det som goodwill som kan sprida sig som ringar på vattnet.
I åttan när den regelrätta praon genomförs för första gången, är det öppet för alla att söka sig till företaget. Då håller skolornas studie- och yrkesvägledare i trådarna.
– Tiden hos oss kan vara lång. En del elever kommer på prao redan i sexan för att sedan återkomma gång på gång, säger Catharina Persson.
Men krävs det inte att ett företag är stort för att ha en bra praoverksamhet?
– Nej, absolut inte, det räcker med en eller två anställda!















