Undersökningsföretaget Rewind har mätt attityder till utbildning och arbete bland landets 21-åringar. Drygt 1000 ungdomar har svarat. Slående är hur positiva de är till prao och praktik.
Nästan alla (94 procent) har haft prao. 74 procent tycker att praotiden var lärorik eller mycket lärorik. 81 procent anser att den var rolig eller mycket rolig, 77 procent att den bidrog till att förstå hur ett företag fungerar.
– 21-åringarna anser att prao är ett bra sätt att komma in i arbetslivet. Och tror till och med att mer av olika sorters praktik och dessutom lärlingsjobb skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten, säger Cecilia Harder, projektledare på Svenskt Näringslivs ungdomskommunikation.
Jakt på praoplatser
Hon tycker att undersökningen stärker argumentet för mer samverkan mellan skolan och näringslivet.
– Det finns mycket kvar att göra från skolan och företagens sida. Men prao är stort och viktigt för skolorna och något som de lägger ner mycket resurser på.
Och då är det jakten på praoplatser som tar mycket tid.
– Fler företag skulle behöva ta emot elever. Vi får signaler från skolorna om att de har svårt att hitta platser.
Cecilia Harder kan förstå att det kan finnas osäkerhet kring vilka arbetsuppgifter en 14-åring kan klara av.
– Men det behöver inte vara så betungande att ta emot en elev om företaget har en färdig plan för hur det ska fungera, säger hon. Svenskt Näringslivs Handledarguide kanske kan vara en hjälp på vägen.
Icahandlarna har tagit fram det egna konceptet Praktica, som de enskilda handlarna kan använda i sin verksamhet.
– Ica är ett bra föredöme när det gäller att marknadsföra sina företag och branschen via sin prao- och praktikguide, säger Cecilia Harder.
Friskolor i bräschen
Enkäten bland 21-åringarna har också undersökt hur gymnasieelever uppfattat sin praktik. På frågan ”Hur bra tycker du att din gymnasieskola var på att förmedla kunskaper om företagens roll i samhället och hur man driver företag?” svarar nästan hälften att skolan varit dålig eller mycket dålig på detta.
På frågan ”Hur bra tycker du att din gymnasieskolas kontakt med arbetsgivare och arbetslivet var?” svarar närmare 60 procent dålig eller mycket dålig.
Intressant i det sammanhanget är att friskolor får bättre betyg än kommunala skolor när det gäller att förmedla kunskaper om företagens roll i samhället. Friskolorna anses också bättre på kontakter med arbetsgivare och arbetslivet.
– Svårt att säga vad det beror på, men att friskolorna själva uppfattar sig som en del av näringslivet bidrar möjligen, säger Cecilia Harder.
