Förra året presenterade Timbro rapporten Välkommen till Sverige som visade att de läroböcker som används i Svenska för invandrare (Sfi) ofta byggde på en politiskt färgad historieskrivning. I den hade entreprenörer eller näringslivet knappast bidragit med något positivt utan välståndet hade i allt väsentligt skapats av socialdemokratiska fackföreningar och politiker.
Nu har Timbro givit ut en ny läroboksgranskning, (S)kolan – Om politisk snedvridning i grundskolans läroböcker, författad av Mauricio Rojas, riksdagsledamot och docent i ekonomisk historia. I rapporten granskas fyra läroböcker för högstadiet, en i geografi (Bonniers) och tre i historia (Bonniers, Liber respektive Natur och Kultur).
Missvisande om välstånd
Den fråga som främst intresserar Rojas är hur böckerna försöker förklara hur Sverige (och andra utvecklade länder) har blivit så rika. Han går inledningsvis igenom det aktuella forskningsläget och konstaterar då att det bland forskare råder en bred konsensus om att institutionella faktorer (formella och informella regelverk i ekonomin) har en avgörande betydelse. För Sveriges del innebär detta att de ekonomiska reformer (bland annat aktiebolagslag, näringsfrihet och frihandel) som genomfördes i mitten av 1800-talet var viktiga för det svenska ekonomiska undret.
Av Mauricio Rojas rapport framgår att de institutionella faktorerna saknas i läroböckernas förklaring av den svenska tillväxten. Vidare ger böckerna en systematiskt missvisande bild när de oftast förtiger den snabba välståndsökning som inträffade under perioden 1860-1930. Därmed kan de ge en bild av att välståndet började spridas till människor först efter att Per Albin Hansson blivit statsminister 1932.
Rojas underbygger hela tiden sin kritik dels med citat från välrenommerade forskare, dels men ekonomisk statistik till exempel över hur industriarbetarlönerna har utvecklats. Därmed framgår med all önskvärd tydlighet att läroboksförfattarna är ute och cyklar.
Ingen kan negligera entreprenörer
Jag har i olika sammanhang presenterat kritiska granskningar av gymnasiets läroböcker och då funnit samma brister som Rojas nu påvisar i grundskolelitteraturen. Frågan är varför dessa brister tycks återfinnas i nästan alla läroböcker?
En förklaring är den neoklassiska nationalekonomiska skola som länge har dominerat i undervisning och forskning. I denna ekonomiska skola spelar entreprenörer och institutioner en underordnad roll. Men denna brist är sedan länge uppmärksammad och ingen seriös ekonom kan i dag negligera betydelsen av entreprenörer och institutioner.
En annan förklaring, som Mauricio Rojas lägger stor vikt vid, är den socialdemokratiska hegemonin över historieskrivningen. De svenska läroboksförfattarna och förlagsredaktörerna är knappast en samlig socialdemokratiska partigängare. Läroböckerna är, säger Rojas, ”den yttersta bekräftelsen på en hegemoni som har blivit så väletablerad att man inte ens märker att den existerar”.
Kristisk granskning
Vad kan man då göra åt bristerna i läromedlen? En tanke skulle vara att återinföra någon form av statlig läromedelsgranskning. Inte någon särskilt tilltalande idé – och det är väl tveksamt om detta skulle garantera bättre läroböcker.
Personligen föredrar jag en öppen och kritisk granskning. Förhoppningsvis kan detta leda till att läroböckerna successivt utvecklas till det bättre – även om erfarenheterna hittills inte är särskilt uppmuntrande. En höjd kvalitet i lärarutbildningen kan – förutom alla andra skäl för en sådan reform – bidra till att läromedel som inte håller rimlig kvalitet inte får tillräckligt många köpare.
