Under sin utbildning till specialpedagog på Malmö Högskola har Carina Andersson gjort examensarbetet ”Entreprenöriellt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv”. Hon har intervjuat elever i årskurs tre på gymnasiet; elever i behov av särskilt stöd, respektive elever utan behov av särskilt stöd. Klassen har under tre års tid arbetat entreprenöriellt. Det vill säga bland annat ämnesövergripande och med projekt. Det övergripande syftet var att få kunskap om hur olika elevgrupper uppfattar den pedagogiska formen av entreprenöriellt lärande.
– Eleverna i behov av särskilt stöd menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under de tre år då de hade arbetat utifrån entreprenöriellt lärande, säger Carina Andersson.
– Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg. Men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade och dessutom mer ansvartagande.
Ändrade uppfattningar
Carina Andersson säger att hon blivit överraskad över det hon fått fram.
– Det vänder upp och ner på mina och andras uppfattningar om entreprenöriellt lärande. Det är inte alls de som redan är framåt och duktiga som vinner mest, säger hon.
Hur arbetsformen passar olika elever är högst individuellt, men det är i alla fall inte så att den missgynnar elever som är i behöv av särskilt stöd, menar hon.
Lärarna avgörande
Båda elevgrupperna utvecklades både kunskapsmässigt och personligt under de tre åren. Men eleverna utan behov av stöd ansåg inte att arbetssättet var enda skälet till detta. De upplevde också en brist på samstämmighet mellan lärarna.
Eleverna i behov av särskilt stöd var mer odelat positiva. De betonade lärarens betydelse och menade att denna varit avgörande för deras utveckling och en känsla av ökad framtidstro.
– Eleverna känner att de blivit sedda som de individer de är. Entreprenöriellt lärande är verkligen en inkluderande verksamhet. Det är nog det mest positiva, säger Carina Andersson.
Eller som en elev uttryckte det; ”De ser mig för den jag är och de ser liksom klasskamraterna för vad dom är och (…) det stärker väl en också till att tro på sig själv.”
Klara definitioner
– Det entreprenöriella lärandet förändrar hela synen på lärandet i och med att det tar fasta på individens förutsättningar och intressen. Och att lärandet kan ske utanför skolan tillsammans med andra. Jag tror verkligen på det här arbetssättet.
Carina Andersson betonar att lärarnas roll inte minskar på något sätt.
– Det krävs lika mycket av dem som i traditionell undervisning. Men nu ska läraren vara processledare och coach.
Alla kan utvecklas
Ofta sägs att det entreprenöriella lärandet saknar en definition. Det håller Carina Andersson inte med om.
– Jag tycker att det finns relativt klara definitioner på entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan. Det är inte svårt. På skolnivå handlar det mer om att skapa en samsyn. Man får inte fastna i definitionsbegrepp.
Nyligen började Carina Andersson en ny tjänst på SiS ungdomshem Råby, ett särskilt ungdomshem med resurser att ta emot ungdomar placerade enligt LVU, LSU och SoL. Hon tar med sig sina insikter om entreprenöriellt lärande in i sitt nya arbete.
– Alla kan utveckla entreprenöriella kompetenser genom träning och handledning. Alla utvecklas i någon mån, säger hon.
