De studerade läromedlen har allvarliga brister då det gäller att beskriva entreprenörskapets betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det handlar både om de teoretiska förklaringarna av ekonomisk utveckling och lokalisering och om konkreta exempel på framstående entreprenörer.
Särskilt anmärkningsvärt är att ingen av läromedlen ger en tillfredsställande belysning av invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling.
Även om det finns skillnader mellan olika läroböcker är det slående att bristerna inom respektive ämne är så pass likartade.
– En annan viktig iakttagelse är att flera av samhällskunskapsböckerna innehåller många direkta sakfel, märkliga urval och infallsvinklar samt oklara och svårbegripliga resonemang. Detta är särskilt allvarligt eftersom samhällskunskap är det enda av de tre granskade ämnena som läses av alla elever i gymnasieskolan, säger Anders Johnson.
En förklaring – men knappast någon fullgod ursäkt – till de brister som är genomgående i läroböckerna är att de återspeglar brister som är vanligt förekommande i populära framställningar av svensk historia.
– Men på läroböcker bör man kunna ställa krav att de ska kunna bryta med spridda vanföreställningar. (Det finns också lysande exempel på detta, till exempel vissa historieläroböckers skildringar av kvinnornas betydelse inom näringslivet.)
För att råda bot på de brister författaren pekar på fordras inte någon ny forskning eller sökande i svårtillgängliga källor. Allt som saknas i läroböckerna finns tämligen lätt tillgängligt i litteraturen.
Text: Maria Hullgren, Svenskt Näringsliv
