När elevkullarna krymper under de kommande åren är det framför allt yrkesprogrammen som märker av minskningen. Fram till 2016 räknar Skolverket med att 8 000 färre elever väljer något yrkesprogram och redan i år har antalet yrkeselever minskat med nära 4 procent.
– Det är olyckligt om intresset för yrkesprogrammet minskar. Den kompetens som yrkesprogrammet ger behövs och är efterfrågad. Med den nya gymnasieskolan stärks kopplingen mellan yrkesprogrammet och arbetsmarknaden, säger Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket i en kommentar.
Maskiner och elever
Sviktande elevunderlag är dock inget som Leila Khammari, rektor på Lichron Teknikgymnasium märkt av.
– Nej, tvärtom. Nyligen hade vi öppet hus vid vår skola i Skövde och det har aldrig varit så många elever och föräldrar på någon av våra informationsträffar, säger hon.
En del av förklaringen är att Lichrons tre gymnasieskolor i Gnosjö, Skövde och Trollhättan i princip är integrerade med företaget Lichron, som säljer CNC-maskiner, alltså svarvar, fräs- och slipmaskiner till tillverkningsindustrin.
– Det första som möter i vår maskinhall är maskiner och elever, fortsätter Leila Khammari. Kan man tänka sig en bättre plats för möten skola och näringslivet emellan?
Eleverna utbildas och arbetar vid de olika maskinerna innan de skickas iväg till de kunder som köpt dem. De ”lånar dem av kunderna” som Leila Khammari uttrycker det.
– Det blir skarpa uppgifter hela tiden och alltid med den senaste tekniken. De lär sig också att förändring är ett normaltillstånd. Håret reser sig nacken på mig när man talar om att eleverna först ska gå i skolan och sedan möta ”verkligheten” ute på arbetsmarknaden. Här är det enbart verkligheten som gäller.
Utbildningen har gett jobb
Den nära kontakten med de företag som ska bruka de maskiner som skolan använder ger också eleverna direktkontakt med möjliga praktikföretag och framtida arbetsgivare. En av skolans elever, Richard Carlsson, gick ut Lichron i våras och hade redan då ordnat sin framtid efter skolan när praktikplatsen förvandlats till en fast anställning.
– Just nu känns det väldigt bra att få jobb. Man kan säga att det är utbildningen som gjort det. Jag har ju inte ens haft ett CV, säger han i en intervju medttela.se.
Leila Khammari förstår inte debatten om att allt färre väljer tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar, särskilt inte som den kopplas till ett minskat intresse överlag för teknik bland barn och unga.
– Jag ser ett allt större intresse för el, elektronik och teknik. Se bara på alla unga som behärskar den moderna tekniken, de kan enormt mycket. Det är en guldgruva som både skolan och näringslivet inte förvaltat på ett bra sätt. Vi använder helt enkelt en retorik som inte passar de unga.
– Det kommer an på oss inom näringslivet att ändra på det och vi måste börja med pedagogerna. Det är ju i klassrummet allt sker och skapas inte ett intresse där, då blir skolan verkligen en bubbla som eleverna måste lämna för att komma ut i verkligheten.
