– Vi har en uttalat pedagogisk idé att samarbeta över gränser för att få in verkligheten till klassrummet, säger Carina Ulvegren, lärare i matematik och fysik, samt programchef. Samarbetet sker på flera sätt; mellan arbetslagets sju lärare och mellan programmet och näringslivet.
– För oss är det viktigt att hela tiden forma ämnena åt det entreprenöriella hållet. Det utmanar både oss lärare och eleverna, säger Carina Ulvegren.
Riktigt projekt med riktig kund
NV-entreprenörskap är ett specialutformat program som ger samma behörighet till högre studier, som de ”vanliga” nationella naturvetenskapliga programmet. Men samtidigt får eleverna praktiskt inriktad kunskap i företagsekonomi och juridik. De arbetar mycket i projektform och att starta företag utifrån Ung Företagsamhets koncept är obligatoriskt.
Ett tydligt exempel på arbetssättet är ”Glassprojektet”, som drar igång i ettan. Eleverna startar och driver en glasskiosk i teorin, med allt vad det innebär. Fast glassen tillverkas på riktigt som en del av kemin. Sedan blir projekten mer och mer omfattande för att utmynna i att eleverna gör ett skarpt projekt tillsammans med ett hotell- och restaurangföretag I Hälsingland. Då kommer de bland annat att ta fram ett förslag till ett utveckllat energisystem och ta rollen som företagets marknadsavdelning i Stockholm.
– Eleverna läser den långa kursen i marknadsföring med en riktig kund och ett riktigt projekt. Det är att dra skolundervisningen en bra bit utanför lektionssalen, säger Magnus Rydholm, lärare i företagsekonomi.
Årets gymnasieprogram
Programmet har också etablerat ett lokalt entreprenörsråd med 3-4 Täby-företagare, som samverkar med klassen och delar med sig av kunskaper och erfarenheter. Detta verkar uppskattas, förra året utnämndes NV-entreprenörskap till årets gymnasieprogram av företagarna i Täby.
Initiativtagare till NV-entreprenörskap, med uppbackning av rektor, är Bo Ingvar Nilsson, lärare i samhällskunskap och ekonomi och Magnus Rydholm.
– Man kan se att industriell ekonomi är framgångsrikt på universitet, men motsvarigheten fanns inte tidigare i den svenska gymnasieutbildningen, säger Bo Ingvar Nilsson.
Handplockade lärare
Lärarna är handplockade till programmet.
– Vi har samma grundvärderingar, vill jobba med stor flexibilitet och trixa med knäna. Det vill vi överföra till eleverna också, säger Helena Lennhom, lärare i kemi.
– Jag brinner för en ämnesövergripande syn på elevers lärande och det är mycket roligare att arbeta tillsammans med flera.
Kristina Niniansdotter, lärare i svenska och engelska, håller med.
– Jag krånglar mig in i allting, säger hon.
Lustdriven forskare
Helena Lennholm hade forskat på KTH i 15 år innan hon sadlade om till lärare för sex år sedan. Nu tycker hon att hon kommit till en betydligt mer entreprenöriell miljö.
– Trots att jag är forskare är jag lustdriven. Om man ska bli en bra kemist, behöver man kreativiteten. Här säger alla ja!! när man kommer med en idé.
