Previous Next

Nyhet Publicerad: 

Historiebok som beskriver spelreglernas betydelse

Recension Alla tiders historia är en historiebok för gymnasiet som inte saknar förtjänster. Den ger en bra beskrivning av de politiska spelreglernas betydelse. Däremot saknas resonemang om entreprenörens betydelse – och om den nytta för Sverige som företagsamma invandrare har gjort genom århundradena.

Vi ska titta på Alla tiders historia Maxi (Gleerups 2006), avsedd för gymnasiets A- och B-kurser i historia. Den är författad av Hans Almgren, Arne Löwgren och Börje Bergström.

Vad orsakade den industriella revolutionen?

Den första frågan vi ska granska är hur boken förklarar att först Nederländerna och sedan Storbritannien tog ledningen i det ekonomiska utvecklingsförlopp som lede fram till den industriella revolutionen.

Alla tiders historia har ett kort avsnitt om Nederländerna under 1500- och 1600-talen. Där finns ett par meningar om landets ekonomiska framgångar. Även om man skulle önska en fylligare beskrivning, så har författarna ändå fått med en del viktiga iakttagelser.

Avsnittet om Storbritannien är desto längre. Boken ger här en fullt tillfredsställande bakgrund till den industriella revolutionens uppkomst.

Betyg: VG

Hur blev Sverige rikt?

Alla tiders historia har ett ordentligt avsnitt om sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen i Sverige och de liberala reformerna som genomfördes i mitten av 1800-talet.

Flera personer nämns som har gjort viktiga insatser för den ekonomiska utvecklingen. Men tyvärr följer Alla tiders historia den dåliga vanan i läroböcker att nästan enbart uppmärksamma uppfinnare och förbigå entreprenörer.

Uppfinnare och uppfinningar är förvisso viktiga. Men de kan inte skapa ekonomisk utveckling utan en entreprenör (som i och för sig kan vara samma person som uppfinnaren). Däremot kan en entreprenör skapa utveckling utan någon uppfinning. Säg Ingvar Kamprad, det räcker!

Sålunda nämner Alla tiders historia en rad förtjänstfulla uppfinnare, till exempel Sven Wingquist (kullager), Lars Magnus Ericsson (telefoni; bokens beskrivning av hans insats är dock felaktig), Gustaf Dalén (automatiska fyrar; även här är bokens beskrivning dålig) och Jonas Wenström (elektroteknik).

Men det räcker inte med att räkna upp uppfinnare och deras uppfinningar. Jonas Wenström var exempelvis en briljant uppfinnare men ingen entreprenör eller företagsledare. Hans insats måste sättas i samband med entreprenören Ludwig Fredholm. Gustaf Erik Pasch uppfann visserligen den första säkerhetständstickan. Men den fungerade inte tillfredsställande och hans företag misslyckades. I stället borde man ha nämnt ”den svenska tändsticksindustrins fader”, Janne Lundström i Jönköping.

Det enda exempel jag har funnit i Alla tiders historia där författarna beskriver en icke-teknisk innovation i det svenska näringslivets historia och omnämner innovatören är AO Wallenberg, förnyare inom bankväsendet.

Överhuvudtaget är skildringen av näringslivshistorien utanför industrin mycket tam. Nästan inget sägs exempelvis om den betydelsefulla utvecklingen inom handeln.

Betyg: G-

Har kvinnor och invandrare spelat någon roll?

Alla tiders historia skildrar kvinnornas villkor i arbetslivet under olika historiska skeden. I någon mån berörs deras (begränsade) möjligheter att driva näringsverksamhet. Såvitt jag kan finna finns inte någon beskrivning i Alla tiders historia av en kvinnlig företagare i Sverige.

Även bokens skildring av invandrarnas stora betydelse för den svenska ekonomiska utvecklingen är undermålig. Det finns inga principiella resonemang om detta och de exempel på invandrare som nämns är otillräckliga.

Författarna konstaterar att franska cisterciensermunkar under medeltiden hade betydelse genom att föra in nya kunskaper och tekniker i Sverige. Vidare nämns att många tyska företagare var verksamma i Sverige under medeltiden. Men författarna säger inget om att dessa gjorde viktiga insatser för utvecklingen. (Däremot talas om grymma tyska och danska fogdar.)

Samma sak gäller skildringen av svenskt 1600- och 1700-tal: Louis De Geer, vallonerna och den judiska invandringen nämns. Men deras stora betydelse för landets ekonomi framhålls inte. Påstående att De Geer anlade stora vapenindustrier i Finspång och Julita är knappast tillräckligt – särskilt som exemplet Julita är felaktigt.

Vad gäller 1800-talet sägs att Samuel Owen byggde den första ångmaskinen i Sverige och att hans verkstad i Stockholm var mycket viktig. Inget sägs dock om att han var invandrad engelsman.

Betyg: IG

Har näringslivets utveckling upphört?

Den sista aspekten gäller beskrivningen av näringslivets utveckling under de senaste 50 åren. Vanligtvis är skildringarna av detta helt undermåliga i historieböckerna. Alla tiders historia följer väl denna ovana. Efter 1932 är det staten och de kommunala bostadsföretagen som har skapat välståndet.

Jag har gått igenom Alla tiders historia i syfte att finna vilken den senaste konkreta nyheten (till exempel en ny produkt, en ny företagsetablering eller en ny uppfinning) som finns omnämnd från svenskt näringsliv och där det finns någon uppgift om de personer eller företag som ligger bakom denna. Det enda exempel från de senaste 50 åren jag har funnit är en bildtext om att Sigvard Bernadotte har formgivit flera bruksföremål som finns i svenska hem.

Därtill finns en bild från Kockums järnverk i Kallinge från 1950-talet där de tillverkar emaljerade pottor.

Emaljerade pottor som den svenska kapitalismens högsta stadium. Det är en representativ bild – inte av svenskt näringsliv – men av svenska läroböckers skildringar av det moderna svenska näringslivet.

Betyg: IG


 

 

  • Svenskt Näringsliv
  • Postadress: 114 82 Stockholm
  • Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm
  • Telefon: 08-553 430 00