Är det rent av så att lärare undervisar med bakbundna händer? Ja, den frågan diskuterades vid ett frukostseminarium i Stockholm tidigare i veckan. Initiativtagare var Microsoft och Eva Pethrus, som är chef Innovativa Skolprogrammet, Microsoft AB.
– Varför ska just lärare inte vara uppkopplade? Varför ska just de vara bortkopplade? Frågade hon retoriskt vänd till den fullsatta salen i Berns salonger. Och alla tycktes överens om att situationen är ohållbar.
Begränsad tillgång
Novus Opinion har på uppdrag av Microsoft genomfört en undersökning där 300 skolledare i kommunala grundskolor svarat på frågor om hur de och lärarna använder IT för effektiv kommunikation och administrativt arbete i grundskolan.
Undersökningen som visar att i nästan 9 av 10 skolor saknas personliga datorer som arbetsredskap. Andelen lärare med en personlig dator är också lägre i mindre skolor, särskilt om skolledaren är en kvinna. Läs mer på Microsofts nyhetsblogg.
Trots att skolledarna är medvetna om att personliga datorer underlättar lärarnas arbete, är tillgången till datorer mycket begränsad. Och vad det kan bero på diskuterades i panelen, som bestod av Maria Stockhaus, ordförande för beredningen för utbildningsfrågor inom SKL, Bo Kristofferson, skolledare, Viktor Rydberg gymnasium, Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundet, Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund och Mikael Damberg, riksdagsledamot (s).
Mer resurser eller prioriteringar?
Inte oväntat kom samtalet in på resurser; det fanns de som ansåg att skolan måste får mer av den varan för att kunna digitalisera verksamheten, med andra tyckte att det är en fråga om prioriteringar.
Viktors Rydbergs gymnasium i Danderyd utanför Stockholm har lyckats med bedriften att se till att samtliga lärare och samtliga elever har bärbara datorer. Detta utan resurser utöver skolpengen.
– Initialt får man vara beredd att ta en kostnad, men på tre års tid har man nått status quo. Jag tror att man kan klara det här inom den vanliga ramen, sade rektor Bo Kristoffersson.
– Allt är en fråga om prioriterinar. Om man satsar på bärbara datorer för alla gör man besparingar i andra änden.
Bo Kristoffersson exemplifierade med att skolan inte längre behöver särskilda datasalar och inte behöver underhålla gammal hårdvara.
– Man får dessutom utan tvekan effektiviseringar, som leder till besparingar.
Lätt att ropa på pengar
Novus-undersökningen visar att på skolor som satsat på egna arbetsdatorer har lärarnas tid för administration och kommunikation minskat med 1,2 timmar per vecka eller mer. En majoritet av skolledarna på skolor med många datorer upplever att det är lättare att nå kunskapsmålen idag jämfört med tidigare när färre hade egen personlig dator.
Metta Fjelkner och Ann-Christin Eriksson var emellertid fast övertygade om att skolorna behöver mer resurser för att klara en övergång till datorer för alla lärare.
– Rektorerna har naturligtvis ett ansvar, men med slimmade budgetar finns inga pengar att köpa datorer för, sade Metta Fjelkner. På detta svarade Bo Kristoffersson:
– Det är lätt att ropa på mer pengar hela tiden. Det gör man inte inom näringslivet och det tycker jag inte vi ska göra i skolan heller.
Kanske initialt stöd
Maria Stockhaus tyckte att situationen är ”bedrövlig”.
– Skolorna har halkat efter helt och hållet, när de egentligen måste gå först. Vi behöver en nationell strategi för att vända på detta, sade hon.
När det gäller resursfrågan sade hon:
– Svenskt utbildningssystem har i ett internationellt perspektiv mycket pengar. Det finns skolor som klarar datoriseringen inom de ekonomiska ramar som finns. De har ingen annan skolpeng än andra skolor.
Men hon stängde ändå inte dörren helt för ett initialt ekonomiskt stöd till skolor som ska införskaffa datorer till alla lärare.
Även Mikael Damberg var inne på att frågan om personliga datorer är mer än en resursfråga.
– Det handlar om prioriteringar och inställningen till varför man ska ha datorer. Men det kan behövas nationellt stöd för det här arbetet.
