– En viktig förklaring till uppgången är sannolikt utbildningsanordnares förbättrade förmåga att tillsammans med arbetslivet och företag bedöma rekryteringsbehovet, säger Pia Enochosson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, som har tagit fram undersökningen tillsammans med SCB.
Avgörande för god samverkan
En väl fungerande samverkan mellan studenter, utbildningsanordnare, arbetslivet och staten, lägger grunden för de goda resultat som utbildningarna leder fram till, menar Pia Enochsson. Hon ser också samverkan mellan dessa fyra aktörer som avgörande för att öka anställningsbarheten och för att få fler företagare i Sverige. Det går inte att peka på en av aktörerna som viktigare än någon annan:
- Studenten som väljer att investera tid och pengar för att kunna utbilda sig till sitt ”drömyrke”
- Utbildningsanordnaren som erbjuder en utbildning med hög kvalitet, högt och komprimerat studietempo, kompetenta lärare och väl fungerande kvalitetsuppföljning
- Företagen/arbetslivet som engagerar sig i ledningsgrupper och som bidrar till att utbildningen kommer till stånd, som medfinansiärer, som handledare under LIA-perioder (lärande i arbete) och som framtida arbetsgivare, samt:
- Staten som bidrar till finansiering av utbildningar och som lagt fast de höga kvalitetskrav som gäller för yrkeshögskolans utbildningar.
”Koncept kan rymma fler”
Pia Enochsson menar att en vidareutveckling av denna framgångsrika samverkan mellan utbildningar och arbetslivet kan ske inom fler och andra yrkesområden liksom inom fler eftergymnasiala utbildningsformer.
– Det geniala samverkanskonceptet kan rymma betydligt fler eftergymnasiala utbildningar än de 10 procent som idag finns inom yrkeshögskolan. Jag tänker utöver en utökning av platser inom yrkeshögskolan också på vissa utbildningar som finns inom högskolor, folkhögskolor och utbildningar som andra myndigheter bedriver.
Snabb etablering
På yrkeshögskolans utbildningar etablerar sig studenterna snabbt i arbetslivet, redan före examen (7 av 10) eller inom sex månader. Pia Enochsson menar att orsaken går att finna i det nära samarbetet mellan arbetsliv/företag och utbildningarna.
– Utbildningarna inkluderar även 25 procent lärande i arbetslivet. Arbetslivet kan också påverka utbildningarnas innehåll. Dessutom är det svårt att få starta en utbildning inom yrkeshögskolan. Utbildningar som inte i tillräckligt hög grad motsvarar arbetslivets rekryteringsbehov eller som inte håller eftergymnasial nivå kommer inte ifråga. Det bidrar till att det är lätt att etablera sig efter studierna. Motsvarande krav på att utbildningen ska vara efterfrågad av arbetslivet ställs exempelvis inte på yrkesutbildningar inom högskolan.
Borde dessa krav även ställas på högskoleutbildningarna?
– Högskoleutbildningar har i högre grad ett akademiskt mål, vilket är en skillnad mot yrkesutbildningar. Det förändrar dock inte det faktum att även studenter på högskolor och universitet är intresserade av jobb efter examen, och då huvudsakligen att jobba med det man har studerat. Så visst borde högskoleutbildningarna ha som tydligt mål att studenterna ska etablera sig i arbetslivet, om inte annat för att det är i studenternas intresse. I det kan de utbildningsansvariga säkert inspireras av hur yrkeshögskolan har lyckats, säger Mia Liljestrand, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv.
Text: Emilie Eliasson Hovmöller
