Bakgrunden till att utredningen ”Arbetslivsanknytning i utbildningsprogram” togs fram är att Sverige sedan första juli 2007 deltar i Bolognaprocessen, vars mål är att främja studenternas anställningsbarhet.
– Inom EU används begreppet anställningsbarhet, men i Sverige säger vi arbetslivsanknytning. Ett av syftena med utredningen var därför att klargöra vad anställningsbarhet och arbetslivsanknytning är och hur vi jobbar mot de mål som finns i Bolognadeklarationen, säger Lena Rantakyrö.
Andra syften med utredningen var att kartlägga arbetslivsanknytning i befintliga utbildningsprogram inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet och att undersöka förutsättningarna för att öka denna.
Studenter ges större ansvar
Utredningen visar att arbetslivsanknytningen är relativt god inom de samhällsvetenskapliga utbildningarna, men att det är viktigt att synliggöra de insatser som faktiskt görs.
Universitetet kan hjälpa studenten att öka sin anställningsbarhet genom att bland annat engagera gästföreläsare från arbetslivet, planera studiebesök på arbetsplatser, och skaffa studieobjekt i fältstudier.
– Men det handlar lika mycket om att ge studenterna ansvar för att själva ta kontakt med företag för att exempelvis arrangera studiebesök och bjuda in gästföreläsare, säger Lena Rantakyrö.
Alumni som dörröppnare
Andra slutsatser i rapporten är att examinationsformerna också kan bli mer interaktiva, istället för tentamen som nu är den dominerande examinationsformen. Varje program bör även ha ett programråd eller motsvarande med representation av lärare, studenter och arbetsliv.
Samarbetet med alumni behöver också utvecklas.
– Värdet av alumni kan inte underskattas. De finns på arbetsmarknaden och kan hjälpa till som dörröppnare ut i arbetslivet.
Gynnar kunskapsöverföring
Utredningen visar också att tid bör avsättas för att lärarna ska kunna utveckla sin samverkan med omvärlden.
– Förutsättningen för att arbetslivet ska kunna ta emot våra studenter när de är klara med sina studier, är att de är anställningsbara. Ett medel är att utveckla samverkan så att studenterna får möjlighet att utveckla sina kunskaper i en reell miljö. Den kunskapsöverföringen gynnar både akademi och näringsliv.
Så vad kan akademi och näringsliv lära av varandra?
– För oss är det viktigt att veta vad som händer i arbetslivet för att kunna utveckla våra utbildningar så att de matchar arbetsmarknadens behov. Det handlar också om att hitta områden för studenterna att tillämpa de teorier som vi lär dem. Arbetslivet får i sin tur tillgång till våra kunskaper så att de kan utveckla sina verksamheter.
Text: Emilie Eliasson Hovmöller
