Högskolan | Sveriges studenter har mängder av affärsidéer, men entreprenörskap på schemat är fortfarande ovanligt. Det visar Attityd 07– Sveriges största undersökning av studenters syn på företagande.

Endast var fjärde student har haft inslag om entreprenörskap/egenföretagande på schemalagd tid, visar Attityd 07.
Foto: Stina Dahlén

? Lärosätena borde öka samarbetet med näringslivet och innovationssystemet, anser Theres Sundberg.

Undersökningen är initierad av Drivhuset, genomförd av Mohlin Marknadsinformation AB med stöd av Nutek och i samarbete med 30 högskolor/universitet. Syftet är att kartlägga hur Sveriges studenter ser på företagande och hur de möter det i sin utbildning.

– Över hälften, eller 53 procent, av studenterna har affärsidéer och 64 procent kan tänka sig att bli företagare. Det är fler än någonsin och också en utveckling som vi på Drivhuset märker av då allt fler studenter kommer till oss för vägledning, säger Theres Sundberg, projektledare för undersökningen och verksamhetschef för Drivhuset Gävleborg.

Företagande ska vara realistiskt

Undersökningen visar att de studenter som får information via sin utbildning i större utsträckning även har funderat över affärsidéer och företagande och vet var de kan få stöd att förverkliga sina idéer. Men trots en positiv trend, där allt fler får information om företagande, är det fortfarande bara 25 procent av studenterna som haft inslag av entreprenörskap och företagande på schemalagd tid.

Skillnaderna mellan studentgrupperna är stora, ekonomer och teknologer får betydligt oftare information om egenföretagande än de som studerar till lärare eller sjuksköterska.

– Jag tycker att det är dags för högskolorna att ändra attityd och satsa på att stödja alla studentgrupper att se möjligheterna i den kunskapsinvestering de gör. Och då borde självklart företagande vara ett minst lika realistiskt och attraktivt alternativ som anställning, säger Theres Sundberg.

I öppna frågor i undersökningen tog många av de totalt 26 071 deltagande studenterna chansen att själva ge förslag vad de vill att lärosätena ska erbjuda. Grundläggande information om företagande för alla studenter oavsett studieområde och möten med förebilder är vanliga förslag liksom att möjligheter att ”prova på” företagande under studietiden.

Direktiv krävs

Theres Sundberg anser att entreprenörskap borde integreras i undervisningen och inte endast vara beroende av eldsjälar eller betas av på frivilliga kurser på udda tider.

– Om man verkligen vill att fler akademiker ska starta företag så anser jag att det krävs tydliga och långsiktiga direktiv från dem som kan påverka utbildningarnas innehåll och utformning. Utan direktiv kommer entreprenörskap aldrig att få en naturlig plats i all högre utbildning, säger hon.

Varför är entreprenörskap i utbildningen viktigt?

– Länge har akademiska studier haft fokus enbart på anställningsbarhet och inte på företagande. Jag ser det som en självklarhet att dagens studenter bör förberedas inför möjligheter både som kompetenta medarbetare och som skapare av nya företag. Samhället behöver fler kunskapsintensiva företag och det är hög tid att erbjuda studenter realistiska möjligheter att förverkliga sina affärsidéer, säger Theres Sundberg

Går det att lära ut entreprenörskap?

– Genom Drivhuset har jag genom åren diskuterat affärsidéer med hundratals studenter och är övertygad om att alla människor har förmågan att identifiera och förverkliga idéer, svarar Theres Sundberg och tillägger samtidigt att det är skillnad på att förverkliga en idé och att driva ett eget företag.

– Högskolornas uppgift är inte att tvinga studenter att söka F-skattsedel. Men jag anser att de har en uppgift att informera dem om möjligheten att förverkliga egna affärsidéer inom olika områden.

Stina Dahlén