– Stadens politiker måste bemöta alla skolor med samma respekt och välvilja, säger Friskolornas Riksförbund.
En av många seglivade myter kring friskolorna är det de väljer och vrakar bland eleverna och enbart tar duktiga, självgående elever. Bort barn med särskilda behov, bort elever som kräver extra resurser.
Att ett sådant ratande av vissa elever skulle pågå bland landets friskolor är inte bara en myt, det är, om det nu försiggick, ett lagbrott. Gudrun Rendling är förbundsjurist på Friskolornas riksförbund:
– Alla som vill, har rätt att gå i en av Skolverket godkänd skola, säger hon i en replik till Carin Jämtin. Öppenhetskravet innebär även att elever i behov av särskilt stöd också kan välja den friskola de önskar.
Elever med särskilda behov har rätt till extra resurser. Kommunen ska då ge den aktuella skolan bidrag till det, oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola. Storleken på bidraget är baserat på skolpengen.
Det finns dock ett undantag i skollagen för den regeln. I vissa fall kan en kommun neka att betala en fristående skola extra resurser för de stöd som en elev kan behöva – om det redan finns en kommunal skola som har mycket goda resurser att tillgodose elevens särskilda behov. Det undantaget finns för att göra det möjligt för kommunen att samla barn med särskilda behov på en skola där resurser och pedagoger redan finns och på så sätt utnyttja de investeringar som redan är gjorda.
– Friskolornas möjlighet att säga nej till att ta emot en elev med omfattande stödbehov, är alltså beroende av om kommunen väljer att betala bidrag för eleven eller inte, fortsätter Gudrun Rendling.
Skola & Näringsliv ringde upp Carin Jämtin och frågade om hon anser att friskolorna inte följer lagen och tar sig friheten att behandla barn olika?
– Nej, de flesta behandlar antagningsfrågan juste, men det finns ett litet antal som missköter sig.
Är det här verkligen uteslutande ett friskoleproblem?
– Nej, det finns kommunala skolor som inte heller sköter sig. Och även kommuner som inte agerar rätt.
Kan du ge något exempel?
– Om en elev av olika skäl väljer att gå i en skola i en annan kommun, då måste hemkommunen stå för de kostnaderna men är ibland obenägna att göra det. Det sättet att behandla elever är jag också emot.
Tonläget i ditt debattinlägg är högt, du talar bland annat om att friskolor handplockar elever och skrämmer bort barn. Har du fått reaktioner på det?
– Ja, det har väckt en hel del ilska. Och positiva kommentarer. Men som sagt, mycket ilska.
Kan du förstå de reaktionerna?
– Ja, men jag var inte ute efter friskolorna som sådana, generellt är de inte dåliga. I vissa fall tror jag också att det finns en osäkerhet och en okunskap om vilka regler som verkligen gäller.
Det har höjts röster för att staten ska återta ansvaret för skolan. Kommentar?
– Vår partikongress har sagt nej till statligt drivna skolor. Dessutom är inte driftsformen i sig det viktiga, alltså om det är det offentliga eller privata intressen som driver skolan. Det viktiga är att alla barn får bra undervisning.
Det är en inställning som glädjer Gudrun Rendling på Friskolornas Riksförbund:
– Friskolorna är en tillgång för kommunen, eftersom invånarna erbjuds ett varierat skolutbud och kan välja den skola som passar bäst. Men då krävs att stadens politiker bemöter alla skolor med samma respekt och välvilja.
